Känslan förstärks när Björn Sprängare ger en bild av att jaktlandet Sverige numera håller viltstammar starkare än någonsin, och att jakten ska flyttas till städerna.

Tungt lass
Visst, numerären jägare finns antagligen i städerna men sett till nedlagda timmar på viltvård och allmänt uppdrag så vill jag nog påstå att vi som lever i glesbygden drar det tunga lasset gällande jaktens fortsatta varande.
Om man gjort sig omaket och besväret att inkludera några medlemmar i förbundsstyrelsen från de rovdjurstyngda länen så hade nog även Sprängare varit medveten om att viltstammarna nog aldrig varit så låga som nu i stora delar av Mellansverige.
Men klarspråk vad det gäller rovdjursfrågor och viltförvaltning har aldrig varit Jägareförbundets starka sida.

Brist på kommunikation
Tråkigt nog tycks det även gälla en del av kretsarnas representanter i älgförvaltningsområden där de alltid tycker, tänker det bästa även om det inte finns argument för det. Det påståendet förstärks av den brist på kommunikation till de berörda jägarna som i dagsläget råder åtminstone här i Bergslagen.
Jägareförbundet kan numera beskrivas med en mening: Aldrig har så många gjort så lite för så få.

Mikael Pulkkinen
Sävsjön

Jägareförbundets Björn Sprängare svarar:

I min ledare i senaste numret av Svensk Jakt konstaterade jag att vi aldrig tidigare har haft så god vilttillgång i landet som nu.
Med rätta kritiserar Mikael Pulkkinen påståendet, eftersom hans jaktmarker ligger i vargområdet. Han och alla andra jägare med varg på sina marker har naturligtvis drabbats hårt av minskade jaktmöjligheter och allt svagare viltstammar. I min iver att undvika en gnällattityd, som alltför ofta präglar våra budskap, ville jag ändå uttrycka glädjen över att de allra flesta jägare i vårt land har fått bättre förutsättningar för jakt än tidigare. Men, som sagt, alla är inte lika glada.

Inte överens
Vad gäller Mikael Pulkkinens vidare analys och slutsatser av sitt konstaterande är jag däremot inte överens med honom. Förbundets ställningstagande i vargfrågan är mycket klart – vi accepterar varg, men dock högst 150 individer.
Vår rovdjurspolicy var också aktuell på årets stämma där den uppdaterades och fastställdes. Såväl förbundsstyrelse som ledning talar klarspråk i vargfrågan. Vi lägger ned oerhört mycket tid på rovdjursfrågan i direkta kontakter med beslutsfattare i Stockholm och Bryssel. Det beslut riksdagen fattade i vargfrågan i december hade haft ett för jägarna väsentligt sämre innehåll om inte förbundet lagt ned så mycket möda på att hävda våra intressen. Sådant arbete hörs inte och syns inte lika mycket som flammande tal och hotfulla debattartiklar i pressen.

Positiv utveckling
Slutligen talar förbundets positiva medlemsutveckling för att vi representerar alla kategorier jägare. Något annat är befängt att påstå. Utan förbundets insatser skulle Mikael Pulkkinnen ha haft ännu sämre förutsättningar att utöva sitt jaktintresse.

Björn Sprängare