I senaste numret av Svensk Jakt (nr 6/2015) skissar Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld och riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné på nästa steg i svensk viltförvaltning. Det är en välskriven och intressant artikel. ”Jägareförbundet ska vara ryggraden i framtidens viltförvaltning” skriver författarna.
Tyvärr nämns inte markägarna överhuvudtaget. Förmodligen ingår de i ”särintressen som vill minska viltstammarna”. I samma tidning skriver Jägareförbundet att ”man ska flytta fram jägarnas positioner”. Jag antar att det är markägarna som ska pressas tillbaka.
Dålig strategi
Det är naturligtvis helt rätt att börja skissa på framtidens viltförvaltning och visst kan man ibland önska ett större engagemang från markägarna. Men att utelämna dem från en diskussion om ”nästa steg i viltförvaltningen” är en dålig strategi.
För egen del menar jag att jakt och vilt i framtiden ska ge tre nyttigheter för landsbygden: inkomster till lokalbefolkningen, rekreation för jägarna och ett fantastiskt viltkött till många.
Landsbygdsfrågorna måste därför lyftas in i viltförvaltningen. Jakten behöver tydliggöras som näring, så att jaktens pengar kan stanna på landsbygden i större grad.
Avgörande intresse
Vi, cirka 100.000, jagande markägare är ofta förlåtande till viltskador och låga jaktarrenden. Men två tredjedelar av markägarna, 230.000 stycken, jagar inte. Deras intresse av att hyra ut sin jaktmark till marklösa jägare, är helt avgörande för svensk viltförvaltning.
Det går absolut att utveckla svensk viltförvaltning och tillhörande näringar till nytta för både jägare och landsbygd. Men då måste självfallet markägarna vara med på tåget.
Sverige är ett land med mycket skiftande förutsättningar för till exempel jaktturism. I stora områden söder om Dalälven handlar det kanske om nya jaktformer med målet att få ner viltstammarna – medan man norr därom, ibland rent av kan hålla större viltstammar anpassade för ny jaktturism.
Ta bollen!
Oavsett hur och var man förvaltar viltet, krävs markägarnas medverkan. I annat fall kommer framtidens viltförvaltning att kantas av onödiga konflikter.
Jägareförbundets ledning är irriterad över att det på LRF:s riksstämma kom en lokal motion om att vårt allmänna uppdrag bör utredas. Stämman omvandlade dock motionen till ett beslut om samtal med Jägareförbundet om de problem som finns.
Det var klokt. Vår förbundsledning bör nu ta den bollen.
Leif Öster
Markägare och jägare, Avesta