Gubbarna var nöjda när de efteråt i vintermörkret tog sparken eller bilen hemåt på den isiga byavägen. Någon var extra glad efter att i lotteriet ha vunnit en mössa, buff och ett par orangefärgade handskar med Jägareförbundets logga. Jag kände mig upprymd när jag körde därifrån.

Anders Pettersson från mårdhundsprojektet var inbjuden att berätta om mårdhunden och hur de jobbar med att inte få den att etablera sig på allvar i Sverige. Torbjörn Fälldins klassiska citat ”håll gränsen” i samband den ryska ubåtsincidenten i Karlskrona skärgård 1981 summerar lite av mårdhundsprojektet uppgift.

Norrbotten är centrum för projektet eftersom det är dit i första hand mårdhundarna vandrar från Finland. Jägarna i länet har därför en viktig uppgift. Det är jägarna som vistas mycket i skog och mark. Det är jägarna som i mångt och mycket är projektets ögon där ute. Det är också jägarna som kan skjuta en mårdhund om de får ett tillfälle.

Merparten av de mårdhundar som fälls av jägare skjuts i samband med älgjakt eller vakjakt på räv. Om mårdhunden skulle få ett ordentligt fotfäste i landet, med alla de problem det skulle medföra, kommer jägarna att vara en minst sagt viktig grupp att ta hjälp av.

Det var runt detta som vi hade samlats denna kväll i den lilla byalokalen. Förutom att få kunskap om mårdhunden fick vi också ett tillfälle att träffas utanför själva jakten.

Det är här vi får möjlighet att ventilera åsikter, ta till oss ny kunskap, snacka skit och känna den gemenskap vårt intresse ger oss.

Det är i det lilla man kan upptäcka det stora: att en jägarträff i en byalokal en vinterkväll kan få dig att känna glädje och gemenskap. Och få dig att inse att det här är en viktig del av ditt liv som jägare.