Skribenten vill se enklare regler för skyddsjakt på varg. Bilden är tagen under skyddsjakt nära Munkfors, Värmland. Foto: Boo Westlund
Jag vill se förenklingar av rutinerna kring skyddsjakt på varg. Att man tittar på ett mera övergripande mål med skyddsjakten än vad som sker idag. Mitt förslag är att vi bestämmer en kvot för antal vargar som får fällas för ett år under skyddsjakt. I procent av populationen helt enkelt.
Anders Lindell.
År 2020 har redan bjudit på ett icke avundsvärt antal vargangrepp på tamdjur, med efterföljande krav på skyddsjakt, och beslut om jakt. Vi har i år haft och har skyddsjakt på varg i län som Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Gävleborgs och Kronobergs län. Sörmland står på tur.
Naturligtvis ser vi den cirkus av överklaganden och märkliga beslut av förvaltningsrätter, som följer av den rättsordning som råder.
Vi har också fått ett antal avslag på begäran om skyddsjakt. Motiveringarna är svåra att förstå, och kan vara motsägelsefulla, när det jämförs med skäl för att bevilja skyddsjakt i andra, eller till och med i samma, län.
Tyvärr märks en avsaknad av helhetssyn och konsekvens vid beslut kring skyddsjakt.
Enskilda tjänstemän har uppenbart mycket olika syn på regelverket. Det tolkas olika från fall till fall, som till exempel det inte ovanliga påståendet att djurägare har skyldighet att skydda sina djur mot rovdjur.
Jag skulle därför vilja se förenkling av rutinerna kring skyddsjakt. Att man tittar på ett mera övergripande mål med skyddsjakten på varg.
Mitt förslag är att vi bestämmer en kvot för antal vargar som får fällas för ett år under skyddsjakt. I procent av populationen helt enkelt.
Detta beslut ska tas under sommaren året innan det ska gälla. På så vis får vi tid för en rättssäker juridisk bedömning.
Om antalet vid skyddsjakt fällda vargar når upp till målet före ett visst datum, typ sista december, så höjs kvoten automatiskt med antal procent, medan vargar som påträffas illegalt dödade under året räknas av från antalet lovliga vargar.
Lämpligen får länsstyrelsen i det län som är värst ansatt av vargangrepp stå som mall för skyddsjakter i hela landet.
Vilka ska då kunna utnyttja denna skyddsjakt?
Polis och personal vid våra länsstyrelser, kommunala viltvårdare, och naturligtvis ägare av tamdjur.
Har samma djurägare utsatts för tre vargangrepp under ett år får fler jägare skyddsjaga, på ett större område.
Fördelen med detta förslag är att man inte behöver invänta något beslut i enskilda ärenden, utan har man vargangrepp, eller närgångna vargar, görs en ansökan till länsstyrelsen. Finns det vargar kvar på kvoten, jagar man.
Nu har jag varit med så länge i vargdebatten att jag vet att ungefär här kommer det en formlig syndaflod av protester och invändningar.
Det strider mot Art- och habitatdirektivet.
Det följer inte Bernkonventionen.
Det bryter mot EU-rätten.
Det kommer att överklagas.
Sverige riskerar miljarder i EU-böter.
Det är nu dags att avslöja att det egentligen inte är min idé.
Det jag beskriver ovan är nämligen exakt så som Frankrikes system för skyddsjakt på varg fungerar, enligt förvaltningsplanen för perioden 2018–2023.
Fransmännen införde systemet på prov 2019–2020 och nu är inne på sitt andra år. I september har man föreslagit nivå för skyddsjakt för det tredje året, 2021–2022. I det säger man att 19 procent av landets 580 vargar får fällas vid skyddsjakt. Har 19 procent uppnåtts sista december, höjer man till 21 procent.
Hur har detta försök fungerat hittills?
År 2019–2020 var den slutliga kvoten 100 vargar av en population på då 500.
Av dessa sköts 94 vid skyddsjakt, och 4 hittades illegalt dödade. Alltså 98 vargar totalt.
För innevarande period är antal vargar möjliga att fälla under skyddsjakt just nu drygt 30, av 85 tilldelade.
Antalet vargrivna får och getter har stabiliserats kring 12.500(!), efter en tidigare ökning med över tusen får årligen.
Vad har då EU sagt om denna franska modell för skyddsjakt? Frankrike är ju faktiskt med i precis samma europeiska union som Sverige, och har att följa exakt samma regelverk och samma Art- och habitatdirektiv. Vargar är lika skyddade som art, både i Sverige som Frankrike.
EU har inte haft några synpunkter alls!
Med stor säkerhet beror det på att franska statstjänstemän förklarat situationen utifrån sin uppdragsgivares, den franska regeringens ståndpunkt. De har inte framfört sina egna eller någon ickestatlig organisations värderingar.
Det är väl ingen som missförstått att detta är ett sätt för Frankrike att reglera antalet vargar, utan att kalla det vid sitt rätta namn?
Samtidigt är det ju vargar som skapat problem som tas bort. Något som måste vara bra för alla inblandade, även för vargpopulationen.
Så varför inte pröva i Sverige?
Anders Lindell
Landsbygdsboende
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
