Kommissionen har ett förslag som handlar om att starkt begränsa användningen av blyhagel, men också om att kriminalisera innehav av blyhagelpatroner om man passerar en våtmark.

Lägg till en mycket bred definition av begreppet våtmark så förstår man att förslaget skulle få rent absurda följder om det genomfördes.

Sverige har demokratiska institutioner som är fullt kompetenta att hantera reglerna för jakt och viltvård. Icke desto mindre måste vi följa diverse EU-direktiv på området.

Ständiga försök

EU har en roll att spela vad gäller exempelvis terror, brottslighet, yttre gränsskydd, gränsöverskridande miljöfrågor och den inre marknaden, där det krävs samarbete och samordning.

Problemet är de ständiga försöken att utöka unionens inflytande i kombination med tilltagande klåfingrighet och detaljreglering. som inte blir bättre av att direktiven utformas utifrån filosofin ”one size fits all”. Samma regler ska gälla i länder med helt olika förutsättningar.

Sveriges skogsägare har de senaste åren blivit varse hur skogsbruket påverkas av EU-politiken.

EU gör inbrytningar

Skogsstyrelsen och länsstyrelserna har, med stöd av EU:s direktiv, förhindrat avverkning av skog med hänvisning till förekomst av tjäder respektive lavskrika. Fåglar som är vanligt förekommande i Sverige, men mindre förekommande i vissa andra EU-länder.

Trots att det i EU:s fördrag idag saknas underlag för en gemensam skogspolitik ser vi hur unionens institutioner gör inbrytningar även på detta område.
Den syn man har på skog och jakt i EU baseras på förhållanden som råder på den europiska kontinenten. Där kan det finnas anledning att skydda enskilda träd och fåglar på ett sätt som inte är relevant i Sverige.

Pressade bönder

Även inom jordbrukspolitiken kan ytterst märkliga situationer uppstå. Till exempel vill kommissionen att medlemsstaterna ska minska antibiotikaanvändningen inom köttproduktion med 50 procent fram till år 2030, oavsett från vilken nivå man börjar.

Men svenska köttproducenter har redan sänkt användningen till ett minimum. Per producerat kilo kött ligger vår användning på en bråkdel av användningen i vissa sydeuropeiska länder, ändå ska Sveriges bönder pressas ytterligare.

Återför makt

Den överstatliga regleringen är ofta problematisk. Reglerna tenderar i slutänden att bestämmas av tjänstemän och de som berörs saknar både insyn och möjlighet att påverka eller överklaga.

Beslutade åtgärder eller lagförslag riskerar även att bli kontraproduktiva när de inte anpassas efter lokala förhållanden.
Självklart kan man även ha starka synpunkter på demokratiska beslut som fattas av Sveriges regering och riksdag. Men det är beslut som vi åtminstone kan debattera och i bästa fall påverka genom opinionsbildning och val.

Den fortsatta maktöverföringen till Bryssel måste därför stoppas och inom vissa områden bör makt återföras till medlemsstaterna.

Jessica Stegrud (SD)

EU-parlamentariker