Föregå med gott exempel i stället för att ständigt hänvisa till diverse larmrapporter där klövviltet skuldbeläggs som rena skadedjur, rekommenderar debattören de markägare som kräver ökad avskjutning i en liten älgstam. Foto: Roland Svensson
Över lag har älgstammen minskat kraftigt över hela landet. Även om lokala variationer förekommer hör man dagligen rapporter om älgens frånvaro och många jaktlag har ställt in årets älgjakt.
Med många skogsdagar så ser jag ett stort utbud av obetat bärris, lövsly men även tallplantor och ungskogar. Betespåverkan är minimal, men det finns knappt någon älg heller.
Det hände något 2012. Ett nytt älgförvaltningssystem infördes med den fina föresatsen ”Huvudsyftet är att skapa en älgstam med hög kvalitet och i balans med foderresurserna”.
Nu, tolv år senare har vi facit i hand. Vi har sänkt älgstammen med råge och mer därtill. Kvaliteten är rent usel då många produktiva hondjur skjutits och medelåldern är i botten.
Ändå är vissa skogsägare inte nöjda, trots vetskap om jaktens otroligt stora värde. Varför detta eviga beklagande om betesskador och krav på att i princip utrota viltet?
Jag frågar er som vill sänka klövviltstammarna till det obefintliga: Vad görs för att aktivt skapa viltfoder? Vilka åtgärder görs för att styra viltet att undvika produktivt växande skog?
Det är lätt att hänvisa till siffror, mätsystem och ekonomiska aspekter när man inte har något intresse av att se viltet som något värdefullt.
Äbins syfte blir enbart att skuldbelägga viltet, i jämförelse med exempelvis Solbraa som används i Norge.
Sverige är ett avlångt land och skogarna varierar, liksom viltets förutsättningar.
Jakt och viltförvaltning hör till markägandet vilket givetvis är en självklarhet. Precis lika självklart som att skogen tål att älgstammen ökar, från den spillra som nu finns kvar.
Min rekommendation till markägare är att föregå med gott exempel i stället för att ständigt hänvisa till diverse larmrapporter där klövviltet skuldbeläggs som rena skadedjur.
Älgen är värdefull på flera sätt. Det finns många markägare som redan bevisat att det går att ha både livskraftiga klövviltstammar och ett lönsamt skogsbruk.
Vill man så kan man!
Peter Friberg
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
