Monika Stridsman var tidigare chef för den avdelning på Naturvårdsverket som handlägger jaktfrågor. Under sin tid där såg hon till att ekorren, hermelinen, brunanden och flera andra jaktbara viltarter – sammanlagt sex stycken – blev fridlysta. 
Dessa tidigare jaktbara arter kommer vi aldrig mer att få jaga. För sina insatser mot jakten belönades hon sedan med en chefsposition i Världsnaturfonden, WWF.

Vi behöver aktiva jägare
Valberedningen har i det här fallet gjort ett utomordentligt dåligt arbete. Jägareförbundet behöver aktiva jägare i förbundsstyrelsen – inte aktiva jaktmotståndare.
Våra medlemsavgifter ska gå till att stötta jakten och jägarna, inte till styrelsearvoden, traktamenten och milpengar till gamla jaktmotståndare.

Historielös valberedning
I det här fallet behövs inte heller bara en ny och bättre kandidat till förbundsstyrelsen. Valberedningens förslag är så illa övertänkt och avslöjar så stor kunskapsbrist och historielöshet att även de behöver ersättas med mer kompetenta personer.

Mikael Sandberg
Norrfjärden, Norrbotten

Valberedningen bemöter kritiken

Svenska Jägareförbundet verkar i en omvärld som ändrar sig snabbt. För att vara fortsatt framgångsrika när allt fler flyttar till storstaden, där EU påverkar allt större del av våra liv och juridik och politik styr mer och mer av jakten, krävs att våra tjänstemän och förtroendevalda har god kunskap om vad som pågår. Vi har i förbundsstyrelsen flera utomordentligt goda jägare med kunskap om vårt jaktbara vilt, liksom om rovdjuren. De representerar alla delar av vårt land och de flesta av våra jaktformer. Flera är eller har varit länsföreningsordförande och är djupt förankrade i medlemsleden. 

Ett gott exempel
Men i styrelsen måste vi också ha ledamöter som har insikt i och erfarenhet av att arbeta med politiker, departementstjänstemän, myndigheter, företag och frivilligorganisationer. Personer som har omfattande nätverk och som kan påverka och säkra den svenska jaktens framtid nu och på lång sikt.
Valberedningens enhälliga förslag till styrelseledamot, Monika Stridsman, är ett utomordentligt gott exempel på personer vi behöver.
Självklart är hon jägare och naturligtvis delar hon Jägareförbundets värderingar i jaktliga frågor. Att hon deltog i beslutet att bland annat ekorren fridlystes under hennes tid på Naturvårdsverket, motiverar hon med att de djur som sköts inte togs tillvara. Även jag anser att det vi jagar ska vi ta tillvara som mat, skinn eller för annat ändamål. Annars ska vi avstå.

Unik erfarenhet
Monika Stridsman har en gedigen utbildning – jägmästare – hon har arbetat i toppositioner på Naturvårdsverket, Världsnaturfonden och senaste åren i Skogsstyrelsen. Hennes erfarenhet är unikt bred.
Monika är en person som hanterat stora förändringar. Hon har påverkat politiker och utvecklat organisationer på ett lågmält men systematiskt sätt. Hennes erfarenhet av styrelsearbete i olika former är omfattande.
Det är valberedningens övertygelse att Monika Stridsman kommer att bli en viktig komplettering i vår förbundsstyrelse, en uppfattning som vi delar med många som arbetat nära henne.

För valberedningen
Lars Ingelmark, ordförande