Debatt: ”En vädjan för att rädda älgstammen”
Vi har trott att meningen med adaptiv älgförvaltning är lokalt förankrad förvaltning i skötselområde. Men vi har tydligen missförstått. Vi som verkar för älgstammens bevarande och välbefinnande ska träda tillbaka, medan icke förvaltningsintresserade och vargarna ska skörda, skriver företrädare för skånska jägarorganisationer som vädjar till Naturvårdsverket att agera.
Detta är en vädjan till Naturvårdsverket från oss i Linderödsåsens älgskötselområde, att hjälpa oss i vårt arbete att bevara och förvalta älgstammen på Linderödsåsen.
Precis som i resten av landet var älgstammen som störst på 1980-talet även i Mellanskåne.
Minskande fodertillgång, konkurrens från annat hjortvilt, men framför allt alldeles för frikostiga avskjutningsregler gjorde att älgstammen kraschade.
Detta ledde till att man 1998 bildade Frosta Färs och Gärds häraders älgskötselområde. 2015 ändrades det till Linderödsåsens älgskötselområde, för att mer beskriva upptagningsområdet.
Skötselområdet ligger i Skåne södra älgförvaltingsområde och arealen är cirka 23.000 hektar. Inga andra skötselområde finns inom detta förvaltningsområde.
Stängda vandringsvägar
Förvaltningsområdet är omgivet av vatten på tre sidor. Den fjärde sidan sträcker sig längs väg E22 mellan Malmö och Bromölla.
Eftersom i stort sett alla vandringsvägar norrut är avstängda av viltstängsel, är området att betrakta som en isolerad ö. Den isolerade älgstam som finns är den vi har att förvalta.
90 procent av älgarna i Skåne Södra älgförvaltningsområde finns på Linderödsåsen med omgivningar. Tack vare älgskötselområdets arbete har vi lyckats höja älgstammen från en till två älgar per tusen hektar i vinterstam.
Men älgstammen är fortfarande i kritiskt läge och det behövs inte mycket för att denna isolerade stam ska utraderas.
Flera åtgärder
Vad har då gjorts för att få en bättre älgstam i området?
• Fredande av ko med 2 kalvar (2015).
• Införande av avlysningsjakt inom skötselområdet (2015).
• Arealkravet för att få A-licens har ökats från 300 till 700 hektar för kalv och ytterligare 900 hektar för vuxen (2018).
• Sänkning av fri kalvjakt från två till en dag (2019).
Varje år hålls samrådsmöte med markägare. Inga klagomål avseende betesskador orsakade av älgar har framförts.
Ett sabotage
I vårt fortsatta arbete med att förvalta denna älgstam ser vi två problem.
Det första är den fria kalvjakten som ska pågå under fem dagar.
Skötselområdets arbete för att bevara och öka älgstammen blir meningslöst när det råder fem dagars fri kalvjakt. Vi totalfredar till exempel kor med två kalvar.
Femdagarsregeln saboterar även det incitament som funnits att ansluta sig till älgskötselområdet. Medlemmar har redan slutat och risken för accelererande medlemsflykt är stor.
I den bästa av världar hade all areal ingått i skötselområdet, men så är det inte. Arealen är splittrad på väldigt många markägare och arealer under 50 hektar är i majoritet.
Det innebär att på 60 procent av arealen är det nu fem dagars fri kalvjakt.
Spiken i kistan
Vargreviret som konstaterades 2020 blir tillsammans med den omfattande kalvjakten spiken i kistan för vår isolerade älgstam.
Från en mycket låg nivå har vi, trots att jakt tillåtits, lyckats fördubbla älgstammen inom skötselområdet. Slutsatsen är statistiskt säkerställd via den älgobs vi genomför varje år.
Men 2020 hände något. Observationer av ko med en kalv gick från 27 stycken 2019 till sex stycken 2021.
Observationer av ko med två kalvar har under samma period haft en positiv utveckling. Men alla sådana observationer utom fyra är utanför vargreviret.
Älgen utraderas
Om inget görs kommer en kombination av ovanstående två problem att utradera älgstammen på Linderödsåsen. Stöd för detta antagande ger Älgfrode. Införande av ett vargrevir ger noll älgar kvar i resultatrutan.
Den isolering och ägoarrondering som är rådande för vårt område, var redan tidigare svårhanterlig. Med den problembild som här beskrivits, blir den omöjlig
Vi har trott att meningen med adaptiv älgförvaltning är lokalt förankrad förvaltning i skötselområde. Men vi har tydligen missförstått.
Vi som verkar för älgstammens bevarande och välbefinnande ska träda tillbaka, medan icke förvaltningsintresserade och vargarna ska skörda.
Vår målsättning
Vi vill se en livskraftig och jaktbar älgstam på Linderödsåsen som bäst förvaltas i ett skötselområde. Vi utgår från att Naturvårdsverket delar denna målsättning.
Vi föreslår att Länsstyrelsen i Skåne ges dispens att återgå till en dags fri kalvjakt på oregistrerade marker inom Skåne Södra älgförvaltningsområde.
Vi vill att Naturvårdsverket vid framtida licenstilldelning beaktar den påverkan vargen har på en isolerad älgstam.
Om dessa åtgärder inte får gehör ser vi ingen framtid för älgstammen på Linderödsåsen.
Då har vårt arbete varit förgäves och vi är tillbaka på 1780-talet, då det senast var älgtomt i detta område.
Bo Svensson
Ordförande Skåne mellersta och Skåne södra älgförvaltningsområden
Leif Kristiansson
Ordförande Linderåsens älgskötselområde
Lars Persson
Ordförande Jägareförbundet Skåne
Fotnot: Debattartikeln är ett utdrag ur en skrivelse som skickats till Naturvårdsverket, där debattörerna förklarar älgstammens utsatthet också i flera bilagor.
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.