I Aneby älgskötselområde på cirka 55.000 hektar har vi sedan 1999 samlat in uppgifter om fällda älgar, bland annat slaktvikter och åldrar.

Om man tycker att en tjurkalv bör ha en slaktvikt på minst 70 kilo, och en kvigkalv minst 65 kilo för att viktmässigt betraktas som bra, kan man se att 1999 var 83 procent av kalvarna bra – medan 2022 endast 5 procent var bra.

Om man följer värdena år för år får man en lutande kurva, brantare efter 2012 och som avslutas 2022 med att 95 procent av alla kalvar är viktmässigt undermåliga.

Regeln som säger att en liten kalv blir en liten ko som får små kalvar har säkert haft stor inverkan på utvecklingen.

Färre kalvar

Reproduktionen har också sjunkit mycket under de här åren. Från 0,86 kalvar per vuxet hondjur år 2012 till 0,55 år 2022.

Eftersom medelslaktvikter, reproduktion och sjunkande kvalitet ser ungefär likadant ut i hela Jönköpings län bör problemen vara generella.

Bortglömd kvalitet

Det finns många olika avskjutningsmodeller för älg, det finns räknesnurror och det finns datastyrda blanketter för förvaltningsplaner, men alla verkar ha glömt att ta hänsyn till kvalitetsförsämringen och dess långsiktiga konsekvenser.

Att älgskötselområdena inte har observerat utvecklingen kan man kanske ha förståelse för, men att ansvariga på läns- och riksnivå inte slagit larm inger oro för framtiden.

Omvändelse måste till

Man kan anslå många miljoner kronor för att införa varg i Sverige, men att man inte kan ta fram medel, kunskap och system för att slå vakt om vårt nationalvilt älgen är närmast obegripligt.

Nu måste det till en omvändelse under galgen. Man kan alltså inte urskillningslöst byta ut (skjuta) vuxna kvalitetsälgar mot undermåliga kalvar utan att det får påtagliga effekter för stammens framtida kvalitet.

Spara bra kalvar

Vad kan vi då göra på kort sikt?

De vuxna älgar som nu finns måste vi vara rädda om eftersom vi kan vara ganska säkra på att det inte sker någon större tillförsel av bra kalvar.

Därför, skjut inga vuxna älgar och inga bra kalvar för att bygga kvalitet inför framtiden.

På lång sikt?

Klimatförändringar med högre temperaturer anförs som en orsak till små kalvar, och det kan säkert bidra, framför allt i kombination med störningar.

Konsekvensen bör alltså bli, att orsaka mindre störningar för älgarna, med begränsad hundanvändning och en kortare jakttid.

I skogsbruket måste det bli en kultur att se till att gynna tall genom ståndortsanpassning och öka produktionen av älgens viktiga foderväxter.

Ökad utbildning

Det kommer att bli svårare att jaga älg i en låg älgstam i framtiden. Beslutet att skjuta eller inte skjuta måste avgöras av jägaren i varje enskilt fall.

Därför krävs en ökad grundutbildning av jägare, och förbättrad kunskap om älgförvaltning inom den förvaltande organisationen.

”Värdens bästa jakt” ska inte vara ett urskillningslöst skjutande, utan vara baserat på ansvarstagande och kunskap.

Vad som finns kvar efter jakten utgör grunden för framtidens älgstam.

Ingemar Kastensson
Aneby