Älgolyckorna fortsätter att minska, medan trafikolyckor med rådjur och vildsvin ökar. Foto: Martin Källberg

Ett ökat antal olyckor i trafiken och vildsvinens påverkan på jordbruket kan samhället genom olika insatser påverka, men vad gör vi när vildsvin och andra djur etablerar sig inne i samhällen och städer? Artikelförfattaren sätter fingret på ett aktuellt problem. Foto: Martin Källberg

Debatt: ”Vildsvin i tätort ett växande problem”

Vildsvinen kommer allt närmre där människor bor. De är kort sagt på väg in i städerna. Om kommunerna tar vara på jägarnas kompetens, kan problemen de orsakar mildras.

Vildsvinens ökande population har väl inte undgått någon. Det skrivs, avhandlas och upprättas förvaltningsplaner runt om i landet med ett syfte: Att minska populationen och förhindra skador i jordbruket.

Ingenstans, vare sig i olika förvaltningsplaner eller i förslag från myndigheter eller jakt- och jordbruksorganisationer, nämns problemen med vildsvin i tätort.

Det pratas en del om problemen i samband med trafikfrågor och att vildsvinen kan orsaka problem i villaträdgårdar, men inte mer än så.

Dessa problem hamnar oftast hos kommunernas miljöavdelningar som i sin tur, i bästa fall, har en dialog med de kommunala skyddsjägarna.

 

Oro och rädsla

Men för den enskilda fastighetsägaren är vildsvinen inte bara ett problem med uppbökade gräsmattor. De är också orsak till oro och rädsla.

De flesta kommuners policy är att man inte gör någonting åt vilda, friska djur, utan att det är ett fastighetsägaransvar. Och så ska det absolut vara, men frågan är: Var går gränsen mellan fastighetsägaransvar och samhällsansvar?

På vissa ställen i dag vågar folk inte låta sina barn gå till bussen, de vågar inte gå ut med hunden eller promenera i dessa områden. Skolor vågar inte släppa ut barnen på rasterna. Hästägare är väldigt bekymrade. Eller som en person uttryckte det: ”hela vår livssituation har förändrats”.

 

Nyttigt med information

Som i de flesta fall när något nytt inträffar bygger mycket av oron på ren okunskap och information kan vara till stor nytta.

Vad är vildsvinet för djur, vad kan man som fastighetsägare göra, är frågor som är bra att få besvarade.

Om man informerar om det på ett pedagogiskt sätt så vet vi, av egen erfarenhet, att oron och i vissa fall paniken kommer att minska.

I vårt område beskylldes tidigare ofta jägarna för ineffektivitet av såväl jordbrukare som villaägare som drabbades av stora skador på grödor och i trädgårdar.

Klagomålen har minskat radikalt tack vare effektivare jaktmetoder, som lokala samverkansjakter runt om i kommunen förenad med korrekt och pedagogisk information till alla hushållen via kommunen.

 

Nära tätorter

Förutom det rena fastighetsägaransvaret, uppstår frågan hur vi agerar när vildsvinen på allvar kommer in i städerna?

Vi ser redan i dag att vildsvinen är ganska nära tätorterna, vid industriområden, köpcentra, etcetera. Vad gör kommunerna när vildsvinen börjar springa över köpcentrets parkeringsplatser?

Kanske blir det en polisiär fråga, men riktigt så enkelt är det inte. Polisens ansvar sträcker sig till trafik samt till rovdjur. Som kan utgöra ”en fara för allmänheten”.

Och vi vet att länsstyrelserna, ännu så länge, inte har någon förvaltningsplan gällande vildsvin i tätort.

Frågan kommer att hamna på kommunernas bord.

 

Omvärdera kommunjägaren

Kommunerna kanske ska omvärdera vikten av skyddsjägare/kommunjägare?

Från vår utgångspunkt ser vi ett behov av en kompetent och lyhörd expertis när det gäller vilt och viltvård inom kommunerna. Jägare som utöver jakt på vildsvin kan främja behovet av viltvård i allmänhet. Kommunjägarna kan också ge värdefulla råd vid samhällets expansion som ofta sker på viltpopulationens bekostnad.

Nya industri- och bostadsområden byggs längre och längre ut på tidigare åker- och skogsmark. Utvecklingen vilda djur kontra tätbebyggda områden kommer inte att minska, utan tvärtom öka.

Det pratas mycket om så kallade gröna korridorer när man bygger vägar i dag, men oss veterligen så tas det inte så mycket hänsyn till det när det byggs nya industri- och bostadsområden.

 

Magnus Stolpe

Kommunikatör Jägareförbundet Halland

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.