Sverigedemokraternas mål är att referensvärdet ska vara 170 vargar, i linje med den lägsta delen av intervallet som riksdagen beslutade om i december 2013.

Först de senaste två åren har andra borgerliga partier funnit modet att röra sig i samma riktning. Nu talar inte bara SD, utan även M, KD och C om 170 vargar. SD har banat vägen.

Försämrad livskvalitet

Runar Filper (SD).

Inte bara får och nöt blir offer för vargen, utan också hundar. Allt fler hundägare i allt större delar av landet avstår från att släppa sina hundar, eftersom angreppsrisken är alltför stor.

Sedan augusti 2007 har 253 hundar dödats av varg. Antalet dödade får är mångdubbelt större.

Oron för angrepp på tamdjur försämrar livskvaliteten för många på landsbygden.

Över 300 vargar

Under denna vinters licensjakt fälldes endast 28 vargar trots att inventeringen 2020–2021 visade på åtminstone 395 vargar i Sverige.

Mats Nordberg, (SD).

Med SD:s beskattningsmodell hade det funnits utrymme att fälla 175 vargar. Då hade vi varit nere på 220 vargar, mitt i intervallet om 170–270 djur som riksdagen beslutade om 2013.

Naturvårdsverket har valt att röra sig mot en beskattningsmodell som innebär att antalet vargar behöver ligga över 300 för att jakt ska planeras. Med den beskattningsmodellen kan vargstammen lika väl hamna på 600 vargar som på 300.

Hundar fått leva

Idag krävs upprepade angrepp på hundar innan skyddsjakt kan ske.

Riktlinjerna måste ändras så att skyddsjakt kan genomföras omedelbart efter ett angrepp.

Många av de dödade hundarna hade fått leva om regelverket hade möjliggjort skyddsjakt vid första angreppet, i stället för att vargen kunnat fortsätta attackera två, tre, fyra hundar innan skyddsjakt beviljas.

100 som minst

I vissa områden i västra Svealand och södra Norrland är koncentrationen av varg mycket hög, och fler och fler revir etableras söderut. Sverigedemokraterna har därför länge ansett att vargens referensvärde för en gynnsam bevarandestatus ska vara i enlighet med propositionen En hållbar rovdjurspolitiks nedre gräns för minsta livskraftiga population, vilket är 170 vargar.

Riksdagsbeslutet år 2013 grundades på omfattande forskning av det skandinaviska vargprojektet Skandulv, som kom fram till att minsta livskraftiga population, MVP, för varg i hela Skandinavien var 100 individer.

Golv och tak

Alltför mycket av debatten har handlat om lägstanivån. För reglering av stammen är maxnivån minst lika viktig. En fastlagd sådan behövs för att få en mer förutsägbar förvaltning från år till år.

Vi vill därför att riksdagens beslutade intervall ska utgöra golv och tak för vargstammen, således med en nedre gräns (golv) på 170 och en övre gräns (tak) på 270 individer.

Om beståndet ligger nära taket, då finns utrymme för jakt. Finner inventeringen däremot att antalet vargar är närmare golvet än taket, då bör det inte utlysas jakt, om inte för stora koncentrationer skapar lokala bekymmer.

Skulle stammen slutligen ha nått en numerär över taket, då ska Naturvårdsverket besluta om jakt ner mot mitten av intervallet.

I dagsläget, när förra vinterns inventering räknade till 395 vargar, skulle det aktuella utrymmet för denna vinters vargjakt kunnat landa på 175 vargar, enligt vårt förslag.

Obegränsad stam

Vi är inte främmande för att för att sänka nivån ytterligare, i linje med Jägarförbundets resonemang, där man byggt sin slutsats på tidigare forskningsresultat och minsta livskraftiga population.

Men viktigast nu är att utifrån det riksdagsbeslut som ligger, etablera en reglering som fungerar effektivare än idag.

En vargstam utan tak är en obegränsad vargstam, som skapar en ändlös debatt med onödiga konfliktytor.

Runar Filper (SD), riksdagsledamot Värmland

Miljö- och jordbruksutskottet

Mats Nordberg (SD), riksdagsledamot Dalarna

Miljö- och jordbruksutskottet