Att jakten är reglerad i tid och rum är därför inget konstigt. Hänsyn måste tas för när arterna reproducerar sig och vad som är hållbart för ekosystemen och samhället i övrigt.

För våra rovdjur är det reglerat hur många som får skjutas för varje år. Och ibland inte alls, licensjakt bedrivs till exempel inte på kungsörn och järv.

Dessa bestämmelser har vi för att vi vill att de olika intressena ska kunna samsas. Rovdjuren, som står högst upp i näringskedjan, spelar en viktig roll för våra ekosystem.

För att våra ekosystem även i framtiden ska vara hållbara med en rik biologisk mångfald bör de stora rovdjuren tillåtas att nå långsiktigt livskraftiga nivåer.

Illegal jakt pågår

Följs inte reglerna kan det riskera hela systemet. Minns den tidigare fria fjälljakten, där välbeställda personer från hela EU reste till Norrland för att fritt skjuta ripor och annat småvilt. Det har vi nu ändrat så att det fungerar bättre.

När licensjakten på varg infördes i Sverige 2010 var ett av argumenten att vi skulle få mer ordning och reda och att tjuvjakten därmed skulle gå ned. Hur väl har det funkat i praktiken?

Obduktioner av varg på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger tydliga belägg för att illegal jakt på varg sker. Detta genom att vargarna haft hagel i kroppen och hageljakt inte är tillåten vid licensjakt.

Etablerad forskning visar dock att de vargar som dödas illegalt och som upptäcks genom obduktioner på SVA bara är toppen på ett isberg. Enligt forskare kan uppemot 50 vargar dödas illegalt årligen i Sverige.

Om siffran är så hög är det de facto fler vargar som dödas genom illegal jakt än genom licensjakten. Licensjakten har inte minskat omfattningen av den illegala jakten.

Få fälls för jaktbrott

Trots den relativt utbredda tjuvjakten är det ytterst få som fälls för jaktbrott i Sverige. Vi pratar om i snitt en fällande dom för grovt jaktbrott per år.

Miljöåklagare Christer Jarlås menar att detta är en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större risk för upptäckt.

Det är förstås en mycket liten minoritet som inte följer våra lagar och regler, men icke desto mindre är det upprörande när djur dödas utan tillstånd. Den försvårar uppfyllandet av våra nationella och internationella förpliktelser och bevarandet av hotade arter.

Därtill förorsakar den illegala jakten i många fall stort lidande för djuren. Men tjuvjakten riskerar också att underminera tilltron till jakt som fenomen i Sverige, ytterst hela jägarkåren.

Vore jag jägare skulle jag därför vara mer upprörd över tjuvjakten än den lilla skara demonstranter som ibland protesterar mot jakten.

Aktivt arbete krävs

Att få stopp på den illegala jakten borde därför vara ett intresse för oss alla. Men jag tror jägarorganisationerna har en särställning här av att förklara vikten av att följa lagen.

Vi behöver ett aktivt arbete mot tjuvjakten med fungerande länkar mellan naturbevakare, jakttillsynsmän, myndigheter, rättsväsendet och jägare.

Kan vi få ordning på det kan vi sedan ägna vår energi åt viktigare saker.

Jens Holm (V)

Riksdagsledamot

Sommardebatt 2018

Före sommaren skickade Svensk Jakt en debattinbjudan till de åtta riksdagspartiernas jaktpolitiska talespersoner med en enkel frågeställning:

• Vad vill ert parti göra i jaktpolitiska frågor?

• Vilka frågor ser ni som viktigast att ta sig an på det jaktpolitiska området under de kommande åren?

Ämnesvalet var således fritt – inom det jaktpolitiska fältet. Debattartiklarna skrevs och lämnades till Svensk Jakt i månadsskiftet maj–juni. Ordningen för publicering av artiklarna har därefter lottats, vilket resulterade i nedanstående publiceringsdatum:

• Kristdemokraterna (Magnus Oscarsson): onsdag 27 juni

• Vänsterpartiet (Jens Holm): onsdag 4 juli

• Sverigedemokraterna (Runar Filper): onsdag 11 juli

• Liberalerna (Lars Tysklind): onsdag 18 juli

• Moderaterna (Sten Bergheden): onsdag 25 juli

• Miljöpartiet (Emma Nohrén): onsdag 1 augusti

• Centerpartiet (Eskil Erlandsson): onsdag 8 augusti

• Socialdemokraterna (Isak From): onsdag 15 augusti