Öppet brev till statsminister Ulf Kristersson:

Rättssäkerheten är en av demokratins grundprinciper, men vi inom jägarkåren har vid ett flertal tillfällen haft anledning att ifrågasätta hur det är ställt med den i Sverige idag.

Det handlar om orimligt långa utredningstider, risk för bristande opartiskhet, olaglig avlyssning, saknade protokoll, felaktiga utskrifter från avlyssningar, med mera.

Listan är förfärande lång där målet mot Karl Hedin är ett skrämmande exempel. Det krävs en haverikommission för att skapa reda i rötan.

En form av straff

Vi har sett alltför många exempel på tillslag av polisen där resultatet i slutändan blivit att misstankarna avskrivits, men först efter att vapnen beslagtagits i flera år och jakten uteblivit lika länge för de drabbade.

Att omhänderta vapen under oförsvarligt långa förundersökningar är i praktiken en form av straff för jägaren, även om denne visar sig oskyldig.

År 2019 slog nationella insatsstyrkan till mot fyra jägare i Amungen som misstänktes för illegal vargjakt. Två år senare hade undersökningen gått in i limbo där de åtalade varken var friade eller fällda och där ett eventuellt långt fängelsestraff väntar en av männen.

I Hälsingland pågick det som de anklagade beskriver som ett helvete i tre år innan förundersökningen år 2020 lades ner och de sex männen friades. Även den gången löd anklagelsen illegal vargjakt.

Opartiska utredningar?

Lagstiftningen är tydlig med att förundersökningar ska ske skyndsamt, men extremt långsamma förundersökningar med mycket lidande som följd verkar vara satt i system.
När vi tagit del av olika förundersökningar kan man också fråga sig om utredningarna bedrivits med den opartiskhet som krävs.

Karl Hedin-fallet är det mest kända med en förundersökning som omgärdas av en rad häpnadsväckande omständigheter. Detta är dock långt ifrån det enda fallet.

Felaktig avlyssning

I Karl Hedin-fallet finns det många omständigheter som sticker ut. För att godkänna telefonavlyssning krävs misstanke om brott med minst två års fängelse i straffskalan, men några sådana domar kan inte rättsmyndigheterna hänvisa till.

Det finns heller inget protokoll från godkännandet. Det var ju teleavlyssningen som låg till grund för både husrannsakan och häktning. Utskriften från avlyssningen var felaktig.

När försvararna krävde att få lyssna så hörde plötsligt åklagaren de ord som i det utskrivna protokollet inte kunde höras. Och hur trovärdigt var egentligen det så kallade vittnet?

Listan på rena konstigheter i Karl Hedin-fallet kan göras lång.

Behandlas som terrorister

Nu kom äntligen Hovrättens friande dom som vi förväntat oss. Inte minst eftersom det i domskälen i tingsrättens dom står klart och tydligt att åtal aldrig borde ha väckts.

När Karl Hedin själv krävde ett beslut av polisen i vapenfrågan, för att ha möjlighet att överklaga gick rätten ett steg längre och återlämnade vapnen.

Vi delar synen att kraven för att inneha vapen ska vara höga. För att få en vapenlicens måste man vara en pålitlig person.

Men när man slår till mot jägare som om de vore terrorister som ska gripas, då har polisen kommit för långt bort från de medborgare som de är satta att tjäna.

Poliser med automatvapen

Ett exempel är den mamma med två barn som tvingades möta luvförsedda poliser med automatvapen när mannen redan var omhändertagen av polis.

I skrivande stund följer vi mordvågen i Södertälje och vi ställer oss verkligen frågan om jaktvapen skulle vara det stora problemet när det gäller grova brott.

Det finns skäl att påminna om att straffsatsen för grovt jaktbrott börjar vid sex månaders fängelse.

Reda i rötan

Rättssäkerheten är en viktig hörnsten i en demokrati. När staten inte följer lagen och det drabbar oss jägare och andra medborgare finns det därför skäl att vidta åtgärder.

Sverige ska vara ett föredöme när det gäller rättskipningen.

Vi kräver därför att regeringen tillsätter en ”haverikommission” för att granska, polis, åklagare och domstolars agerande i fall där jägare fallit offer för en till synes inkompetent rättsskipning. Det måste skapas reda i rötan.

Ulf Berg, ordförande Jägareförbundet Dalarna

Jonas Fransson, ordförande Jägareförbundet Södermanland

Ola Karlsson, ordförande Jägareförbundet Örebro län

Sofie Larsson, ordförande Jägareförbundet Västmanland

Olof Lublin, ordförande Jägareförbundet Stockholms län

Johan Lundberg, ordförande Jägareförbundet Gävleborg

Torsten Nilsson, ordförande Jägareförbundet Uppsala län

Anders Olsson, ordförande Jägareförbundet Värmland

Hans Olsson, ordförande Jägareförbundet Gotland