Ibland är den kortsiktiga ekonomin i fokus när ett jaktarrende ska upphandlas. Vilket jaktlag erbjuder mest i kronor? Vilket har markägaren störst glädje och nytta av i långa loppet?

Är det jaktlaget som har lokal närvaro som ser om marken under såväl jaktsäsong som under övrig tid? Där jaktlaget spenderar många jaktdagar i skogen och kan sin mark utan och innan eller är det laget som bara fokuserar på högviltet men betalar ett högre arrende?

Värde i viltvården

Det ligger ett värde i de mantimmar som jaktlaget är beredda att lägga ner på jakt och viltvård, ett värde utöver kronorna som ska erläggas enligt arrendeavtalet. Det är inte min mening att låta raljant, men det är svårt att låta bli.

Emellertid finns det ljuspunkter på natthimlen, bland annat det pågående projektet kring planterandet av tall i viltrika marker. Där har det pågått en studie tillsammans med jägarna och skogsbolagen med gott utfall. Fram för mer av den sortens gemensamma krafter.

Eftersträvansvärt är att öppna för en fördjupad dialog med skogsägarna avseende jakttryck vid nyplantering. Öppna för markägaren att komma med önskemål i samband med åtgärder på marken som berör jakten. Viltvården och jaktlagets insatser spelar en roll för den långsiktiga ekonomiska avkastningen.

Samverkan behövs

En viktig del är enligt min mening att markägare och jägare samverkar vid förvaltningen av både skogen och viltet.

Till exempel att markägaren kan förvänta sig av jägarna att de lägger jakttryck och avskjutning i samband med nyplanteringens extra känsliga period de närmsta åren efter plantering. Samtidigt som markägare lämnar foderväxter, sly på rot vid röjning. Allt för att det vilda ska ha fodertillgång utan att behöva nypa nya plantor.

Målsättning för viltvårdsarbete är likväl som biologisk mångfald även behäftad med ekonomisk avkastning. Vi som verkar i skog och mark har gemensamt ansvaret för att båda intressena i praktiken sammanfaller.

Outnyttjad resurs

För en långsiktig ekonomisk avkastning är jaktlaget en viktig del i den gröna sektorn. Jakten står inför utmaningar med vildsvinens utbredning. Det finns fler frågor som rör skog och mark som behöver lyftas, inte bara älg och vildsvinsförvaltning.

Jägarkåren sitter på en kunskap som är en outnyttjad resurs för lant- och skogsbruk, som vi gärna delar med oss av.

Jakten i Sverige är unik i världen, den engagerar människor inom alla yrken, män och kvinnor.

Vi får hjälpas åt med att bevara vårt gemensamma intresse, likväl som en hållbar långsiktig ekonomisk avkastning.

Karl-Mikael Bremer

Vice ordförande, Lidköpings jvk