Jag har utfört trafikeftersök på uppdrag av Polisen i några år och kan se en tydlig skillnad på hur trafikanterna agerar numera jämfört med tidigare.

Utrustningen som vi får av polisen består av reflexväst, benreflex, några puckar varningsljus, ett par magnetskyltar samt ett varningstält.

Man kan tycka att det ska vara tillräcklig för att få bilister att förstå att det pågår ett jobb i och på vägen. Tyvärr börjar folk att mista respekten för varningsljusen och verkar mer se det som ett hinder i vägen än en uppmaning att sänka farten och höja vaksamheten.

Märkningen är fel

När man kommer till en plats där en viltolycka har inträffat är själva utmärkningen oftast inte alls på den plats där olyckan har skett. Inte så konstigt kanske eftersom det tar tid för bilen att stanna vid en inbromsning, förare och passagerare misstar sig var den exakta platsen är, med mera.

Det är helt naturligt att det är så, men det innebär också att vi som ska söka rätt på djuret måste röra oss på vägen och i vägrenen i många fall flera hundra meter från utmärkt plats för att få tag på rätt djur.

Det man söker är markeringar av olycka i form av blod, hår, etcetera, och det kan man endast göra genom att befinna sig just på vägen.

Eftersöksjägarna har säkert olika tekniker för detta, men vid viltrika vägar där det rör sig många djur måste vi vara säkra på att rätt individ spåras. Detta gör att våra varningsgrejor många gånger inte står exakt där olyckan har inträffat.

Tältet omkullkört

Det börjar bli på riktigt otäckt att röra sig på vägarna när det är mörkt. De flesta respekterar de varningssignaler vi har, men allt fler gör det inte. Bilar, bussar och lastbilar kör allt snabbare förbi oss utan att ens hålla ut.

Jag har den senaste tiden fått mina ljuspuckar överkörda, tältet omkullkört, fått hoppa ner i diket för att inte riskera att bli påkörd eller att få hunden påkörd.

Vårt uppdrag är med andra ord mycket svårt att utföra och flera av oss i organisationen har slutat beroende på riskerna. Följden blir att djuren får lida helt i onödan.

Eftersöksarbetet utförs i princip ideellt då ersättningen motsvarar bränslekostnaden.

Vi står beredda årets alla dagar, dygnets alla timmar och ett sök kan pågå många timmar och ibland dagar och detta gör vi för att vi anser det vara en samhällsinsats och vill värna om djurets bästa.

Blåljus behövs

Om vi fick använda blå blinkande ljus så skulle problemet vara betydligt mindre. Att använda blåa ljus strider mot gällande regler, men man kan tycka att det är konstigt, för vad är skillnaden?

Vi gör ett uppdrag åt Polisen, vi är godkända av polismyndigheten och har därmed dess fulla förtroende. Våra tält ser likadana ut som de Polisen har vid olyckor, med den skillnaden att på våra står det VILT framför olycka.

Varför kan vi inte få använda blåljus på våra uppdrag? Någon förändring måste ske i närtid för att få folk att ställa upp för att utföra dessa viktiga insatser.

Vi lägger ner ett enormt jobb för att få det att fungera, tränar upp hundar och oss själva. Skulle hunden bli påkörd är år av arbete plötsligt borta, och inget man ersätter rakt upp och ner.

Ge oss eftersöksjägare rätt att använda blåljus, då kanske folk visar oss den respekt vi förtjänar.

Torbjörn