Ska vi skjuta vilt vid åtel så ska det ske under tiden viltet inte skadar vallar och åkrar, skriver debattören. Foto: Per Jonson
Debatt: ”Jaga inte på åtel när grödor ska skyddas”
Svenskjakt.se berättar om Länsstyrelsens Skånes beslut om skyddsjakt i mörker på dov i flockar om hundratals djur. Det finns anledning att ifrågasätta hur skyddsjakten får gå till.
Publicerad 31 januari 2025 - 08:00
Enligt beslutet får man använda mörkersikte och termiskt sikte eller lampa vid skyddsjakten. Jakten bör ske på varierande platser, samt vid olika tider på dygnet.
Det tycker jag inte är konstigt om man har så mycket vilt på sin fastighet, även om storleken på fastigheten inte framgår.
Men jag reagerar på den del av beslutet som säger man får jaga dovhjortarna var som helst på fastigheten, till exempel har åtel angivits som en plats lämplig att idka skyddsjakt vid.
Men om man åtlar på fastigheten måste det väl vara ok för viltet att äta där under grödoperioden?
Jag anser att en åtel bör få vara en ostörd plats under grödoperioden eftersom man vill styra bort vilt från skadekänslig gröda.
Inte för frysen
Ska vi skjuta vilt vid åtel så ska det ske under tiden viltet inte skadar vallar och åkrar, det gäller även vildsvin.
Fastighetsägare som fodrar för att sälja jakter eller arrenderar ut mark som jägarna ska finansiera genom att sälja jakter på, får också stå ut med att ha stora viltstammar.
Om vi ska skyddsjaga vilt ska beslut tas med hänsyn till att vi ska skrämma bort det från skadekänsliga områden, inte bara för att förlänga jaktsäsongen eller fylla frysen utanför allmän jakttid.
Urban
Delta i debatten
Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se
Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel: Fransbygdens jaktvårdsförening genom ordförande Kalle Karlsson
