Nej Lars Nyman, jag påstår inte i min debattartikel att ”straffvärdet är för lågt”. Straffet för grovt jaktbrott är från sex månader till fyra års fängelse, där är vi eniga. Men det är inte alls det min debattartikel handlar om.

Jag påstår i stället, att både miljöåklagarna och de tingsrättsdomare som ansökt om och lämnat tillstånd till hemlig telefonavlyssning (HAK) enligt ”straffvärdesventilen” i Rättegångsbalkens (RB) 27 kapitel, § 18 punkt 4, har handlat lagstridigt, eller i alla fall otillåtet i de fyra fall jag känner till.

Åklagarens bedömning avgörande

När åklagaren söker tingsrättens tillstånd till HAK, ska rätten göra en bedömning av det eventuella straffvärdet för det aktuella påstådda brottet. Där är rätten till stor del beroende av åklagarens framförda bedömning av straffvärdet.

En sådan bedömning måste rimligen göras med kännedom om vilka domar för grovt jaktbrott som avkunnats tidigare och övriga omständigheter kring dessa. Inga domar om grovt jaktbrott med fängelsestraff överstigande två års fängelse, som paragrafen kräver för att kunna användas, har avkunnats i de sju hovrättsdomar som meddelats sedan 2012. De flesta understiger med god marginal två år.

”Måste stoppas”

Därmed anser jag det klarlagt att HAK inte kan tillåtas för utredning av jaktbrott enligt ”straffvärdesventilen”. Detta pågående oskick måste stoppas snarast. Det är vad jag påstår i min artikel – inget annat.

Slutligen, det är inte Jaktlagen, som reglerar när HAK är tillåtet, utan RB:s 27 kapitel, § 18.

Jag välkomnar alltid en debatt, men ser gärna att den baseras på relevanta fakta och kunskap.

Björn Törnvall