Jägarkåren har solidariskt och ansvarsfullt bidragit med att verkställa intentionerna att få ner älgstammen. Vi har nu fått en situation där älgstammen i stora områden är mycket svag.

50 timmar för en älg

Vad grundar jag mina synpunkter på?

• Trots en fin jakthöst 2021 återstår en stor del av tilldelningen. I Glöte älgskötselområde i Härjedalen når avskjutningen bara upp till 70 procent av målet. Betänk då att det under hösten varit ”fri jakt på älg”. Avlysningsjakten medför att alla strukturella begränsningar i avskjutningen är borttagna.

• Kraftig minskning av observerade älgar i älgobsen. I Glöte älgskötselområde måste en jägare statistiskt sett tillbringa 50 timmar i skogen för att ens få se skymten av en älg.

• Låg reproduktion. Antalet observerade kalvar per vuxet hondjur har minskat med mer än 20 procent på några år och ligger nu på en mycket låg nivå.

• Älgstammens minskning kan också ses i länsstyrelsernas statistik över trafikdödade älgar, i deras sammanställning Älgdata. De senaste fyra jaktåren har antalet olyckor minskat kraftigt. 2018–2019: 43 stycken, 2019–2020: 38, 2020–2021: 27, och hittills för innevarande jaktår (2021–2022): 7 stycken.

• Även betestrycket har minskat rejält. Enligt ÄBIN har andelen tallar i ungskog som årligen skadas av älgbetning minskat med 57 procent under perioden 2016–2020 i Härjedalens älgförvaltningsområde.

Minskad avskjutning

Avskjutningsmålen måste sänkas.

Björnstammen måste minska. Visserligen ligger inte den frågan på styrgruppens bord, men berörda myndigheter måste bli medvetna om att gruppens arbete försvåras av en för stor björnstam.

Som situationen nu ser ut i till exempel Glöte är det mycket svårt att kunna förvalta en älgstam.

Förvaltningsmodeller som är tillämpliga i andra delar av landet är helt ohållbara när vi har en sådan extrem kalvpredation som vi har i centrala delar av Härjedalen.

Styrgruppen för älgförvaltningsområdet bör kraftfullt påtala problemen för ansvariga på länsstyrelsen.

Dålig kontroll

Älgstammen behöver inventeras. Det är heller inte styrgruppens uppgift, men gruppen behöver på olika sätt verka för att en inventering kommer till stånd.

Styrgruppens möjligheter att nå fram till realistiska avskjutningsmål kräver att gruppens arbete grundar sig på korrekta utgångsdata.

Älgobsen är en enkel, billig och tillförlitlig metod för att se trender i stammens storlek, men för att fastställa hur många älgar som ska skjutas under en höst, så behövs mer data.

Det känns som vi har dålig kontroll på vår vinterstams storlek.

Erik Thunell

Lillhammaren, Glöte ÄSO, Härjedalens ÄFO