Debatt: ”Att vårda viltet är ett gemensamt ansvar”
Är viltet ett problem eller en tillgång? Frågan ställs ständigt, gärna ur ett perspektiv som inte ger de vilda djuren något större värde. Ofta handlar det om älg och vildsvin, där skogs- och jordbruk gärna pekar med hela handen på klövviltet som det största hotet mot svensk ekonomi.
Att betesskadorna av älg utgör en sådan fara för svensk kvartalsekonomi inom skogsbruket är märkligt, då vi genom effektiv avskjutning och ett högt rovdjurstryck har den minsta älgstammen på mycket länge i Sverige.
Kan andra faktorer ha betydelse? Möjligt är att mätningen av betesskadorna inte görs på ett adekvat sätt och att det moderna skogsbruket inte går ihop med ett relativt omodernt djur som älgen.
Att på produktiv skogsmark endast sätta gran ger ett högre betestryck på de tallar som finns. Att granskog inte ger bärris som är en basföda för älgen eller att när man planterar tall så har man i stort sett halverat antalet plantor jämfört med för 30 år sedan, finns sällan med i ekvationen.
En syndabock
Nu går även Lantbrukarnas riksförbund. LRF, ut med en kampanj om att vildsvinet är hotet mot svenskt lantbruk.
Det råder ingen som helst tvivel om att vildsvin i för stor numerär förstör mark och grödor i sin framfart. Men att propagera för massutrotning av ett viltslag för att det anses som ett hot mot svenskt lantbruk kan inte vara hela sanningen då det gäller lönsamhet inom branschen.
Arbetet borde snarare riktas mot att höja värdet på svenskt odlad mat än att hitta andra syndabockar. Utvecklingen som lantbruket har gjort de sista 100 åren, då övergången till stordriftsbruk effektivt har minskat den biologiska mångfalden och ökat utsläppen av kväve torde också vara en fråga för LRF att fundera kring.
Viktiga näringar
Sveriges lantbruk och skogsbruk är otroligt viktiga näringar. Men när det vilda, oavsett vart det finns eller vad vi ger dem för förutsättningar, alltid benämns som skadedjur, då har vi hamnat fel i vårt synsätt på den svenska faunan.
Klövviltet ska förvaltas och användas som den fantastiska resurs den är och inget annat. Att i vår moderna värld med ekonomiska vinstkravssystem inte ha minsta utrymme för det vilda kan inte vara rätt väg framåt. Vi ska alltid hysa respekt för djuren i vår natur.
Gemensamt ansvar
Dialog och samsyn är enligt mig enda vägen framåt, men då måste alla parter vara öppna för det. Så är inte fallet i dag: Prestige och ekonomi går alltid före och sätter även tonen i alla diskussioner kring frågan.
Vi har all fakta som behövs för en god lokal förvaltning av i stort sett alla djurarterna. Det finns även en vilja inom jägarkåren att hjälpa till där vildsvin eller annat vilt orsakar skada. Men då måste det ske på rätt värdegrunder.
Vi ska förvalta och respektera vårt klövvilt, för oss och för kommande generationer. Det är vårt gemensamma ansvar.
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se - Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.