Debatt: ”All statlig mark ska förvaltas av lokalbefolkningen”
Sverige har problem med den odemokratiska och obalanserade minoritetspolitiken som allvarligt drabbar norra delen av landet, och vi är inte betjänta av ogenomtänkta utspel i valrörelsen, skriver företrädare för Härjedalspartiet i en replik.
Sverigedemokraterna skriver i debattartikeln Jakt och fiske ska upplåtas på lika villkor att partiet vill värna och stärka den samiska kulturen.
Inte med ett ord nämner debattörerna övriga kulturer och näringar med betydligt längre historia i norra Sverige.
Statligt driven utveckling
Sverigedemokraterna skriver att rennäringen är en viktig kulturell hörnsten i samernas kultur. Men man nämner inte övriga ursprungsfolk och deras kulturer, språk, särart och näringar som fanns etablerade före samernas historiska intåg i Skandinavien och före den statligt drivna utvecklingen av storskalig rennäring.
Sverigedemokraterna föreslår att samebyarna ska ha en skyldighet att upplåta mark för jakt och fiske. Ska samebyarna även fortsättningsvis vara privilegierade och ha ensamrätten till inkomster från de statliga markerna i norra Sverige?
Hot om expropriation
Stora delar av de nuvarande statliga markerna i norr ägdes tidigare av fjällbönder, inom folkgrupper med längre historia i dagens Sverige än samerna.
Staten arrangerade markreformer och köpte stora egendomar. Många gånger under hot om expropriation, bland annat för att utöka samernas renbetesland.
Med tiden har samerna fått diktera villkor och disponera inkomsterna från jakt, fiske och annat nyttjande över allt större områden.
De forna ägarna och deras ättlingar har i praktiken drabbats av en etniskt baserad rensning. De lever i dag som en andra klassens medborgare i den mån man finns kvar på sina förfäders marker. De flesta har fått flytta – inom landet eller emigrerat.
Anser Sverigedemokraterna att dessa kvarlevande följder av Sveriges historiska kolonialpolitik är av underordnad betydelse?
Obalanserad politik
Den parlamentariska utredningen Renmarkskommittén arbetar under direktiv som också utgår från den obalanserade minoritetspolitiken, med målsättningen att fortsätta och utökade samiska rättigheter.
Det nya tilläggsdirektivet talar om att ”ta hänsyn, förutom till samiska rättigheter, även till övriga befolkningens, kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet”.
Det handlar alltså inte om några rättigheter för övrig befolkning.
Beprövad modell
Härjedalspartiets förslag är att all statlig mark ska förvaltas av lokalbefolkningen under lokaldemokratiska former, oavsett etnicitet eller näringstillhörighet.
Det finns internationellt beprövade modeller för detta. Lokal närvaro, lokal kännedom samt historisk och demokratisk förankring i lokalsamhällena skapar förutsättningar för såväl hållbar förvaltning som demokratiutveckling och uthålliga samhällen.
På det sättet kan politiken ge förutsättningar för norra Sverige att på bästa sätt bidra till det gemensamma samhället.
Olle Larsson
Berit Lindstedt
P-A Tapper
Härjedalspartiet
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.