Debatt: ”Äbin mäter betesskador här och nu”

REPLIK. Det är tydligt att debatten om Skogsstyrelsens årliga nationella älgbetesinventering, Äbin, till stora delar handlar om missuppfattningar eller att man inte tycker om resultatet. Den uppfattningen kan vi i alla fall få ibland. Tycker man inte om resultatet, ja då försöker man skjuta på inventeringen och metoden i stället, skriver Skogsstyrelsen i en debattreplik.

I debattartikeln Äbin är sämre än att se framtiden i en kristallkula kritiserar Sören Lanner Äbin för att vara ett trubbigt verktyg som inte kan se in i framtiden.

Äbin har inga som helst ambitioner att se framtiden. Äbin är en metod att mäta betesskador av hjortdjur i skogen som bygger på beprövade statistiska metoder.

I ungskogen

Vi hittar skador på i snitt var tionde ungtall, dubbelt så mycket som målet. Skador som är verifierade av utbildade inventerare.

Äbin mäter skador här och nu som orsakats av vilda hjortdjur. Den mäts i ungskog eftersom det är den som utgör en stor del av hjortdjurens fodertillgång.

Skadorna får konsekvenser för den vuxna skogen i form av sämre kvalitet. Trädet behöver inte bli värdelöst, men nedsatt kvalitet, till exempel att det blir massaved i stället på grund av skadorna, är trots allt en värdeförlust.

Annat finns också

Vi håller med om att det finns andra parametrar av skogsbruk som också är viktiga att följa, till exempel körskador, miljöhänsyn och hänsyn till kulturmiljöer.

Skogsstyrelsen följer upp även detta. Men inte i Äbin. För detta finns andra inventeringar och uppföljningar.

En basmetod

Syftet med Äbin är att det ska vara ett av underlagen när man tar beslut i älgförvaltningen. Det är en av älgförvaltningens basmetoder. Hur många älgar som sedan ska skjutas beslutas inte av Skogsstyrelsen.

För att fatta välgrundade beslut behövs en helhetssyn baserat på andra relevanta underlag. Därför har Naturvårdsverket i uppdrag att se över viltförvaltningens behov av underlag avseende viltbetesskador och andra eventuella underlag i syfte att få en så bra viltförvaltning som möjligt.

Vi har under hösten också lagt en rad förslag på ett än mer anpassat skogsbruk för att öka fodermängden i syfte att få ned skadorna.

Välkomnar saklig debatt

Att det planteras tall på marker där tallen trivs bäst är viktigt, där håller vi med. Vikten av så kallad ståndortsanpassning är något Skogsstyrelsen informerat om i många år.

Självföryngring, där träd som lämnats kvar fröar av sig, är också i linje med våra rekommendationer där det passar.

En fortsatt nyanserad och saklig debatt om Äbin är något vi välkomnar och alla ni som vill fördjupa er rekommenderar vi skogsstyrelsen.se men också att gå vår Äbin-skola som kommer att lanseras på vår webb från och med mars nästa år.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
  • Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
    Exempel:
    Fransbygdens jaktvårdsförening
    genom ordförande Kalle Karlsson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget