Debatt: Älgskötselområden måste leda älgförvaltningen

Om vi lyckas få högre medelålder på vår älgstam kommer den också att öka i numerär, menar skribenten. Foto: Olle Olsson

När systemet med älgskötselområden infördes var intentionerna att flytta ansvar och förvaltning till en lokal nivå där styrelser har en bättre kontroll över älgstammen i sitt område. Med hjälp av jaktlagen i området kan ta de beslut som krävs för en god förvaltning.

Bristerna i många områden är den tilldelade avskjutningen. Utifrån olika inventeringar får man en bild av hur stor vinterstammen är och hur fördelningen vuxen kontra kalv är.
Genom detta underlag, låt oss säga med en stam på åtta älgar per 1.000 hektar, och en reproduktion på 80 kalvar på 100 kor, skulle avskjutningen ligga på cirka 2,5 älgar per 1.000 hektar.
Av dessa skulle 50 procent vara kalv för att behålla stammen och avskjutningen i framtiden. Tyvärr blir inte sällan tilldelningen 2,5 vuxna älgar plus lika många kalvar, vilket utarmar älgstammen i det aktuella området

Vikten av kalvavskjutningen

Om det skulle visa sig vara en reproduktion på 60 kalvar per 100 hondjur krävs en minskad avskjutning av vuxna djur samtidigt som kalvavskjutningen ligger kvar på 50 procent.
Dock är då avskjutningsantalet ner på 1,7 älgar per 1.000 hektar och av dessa ska 60 procent vara kalv för att öka stammen och också medelåldern.

Medelåldern viktig

Om vi lyckas få högre medelålder på vår älgstam kommer den också att öka i numerär. När älgkon kalvar första gången får hon oftast bara en kalv, andra året föder korna lika ofta en som två kalvar.
Det är först vid tredje kalvningen och framåt hon får två kalvar, under förutsättning att det finns tillräckligt många vuxna tjurar. Därför bör medelåldern i älgstammen höjas.

Krisen

På grund av att man från länsstyrelsernas sida har ett betydligt gynnsammare arealkrav och ett betydligt lindrigare regelverk för licensområden än för ett älgskötselområde är risken stor att älgskötselområden kommer att splittras.
Det kommer att leda till ökade administrativa kostnader en kraftigt ökad fällavgift samt att jägarna i området inte längre kan påverka sin älgstam.

Samma mål

För vår framtida möjlighet att jaga och förvalta vår älgstam är det av yttersta vikt att alla kämpar mot samma mål.
Att länsstyrelserna lägger avskjutning och regelverk med utgångspunkt från älgskötselområdenas inventeringar och avskjutning. Det är ju trots allt de som har kunskapen om älgstammen i det aktuella området.

Tommy Olsson

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget