Att redogöra för förutsättningar och data i enskilda områden är svårt i debattform. Naturvårdsverket och SLU kommer därför bjuda in Lonnens älgskötselområde till ett möte för att öka förståelsen för vad siffrorna i Lst-Moose baseras på, hur de påverkas av lokala förhållanden och fortsätta utveckla de modeller som ska stödja en hållbar förvaltning.

Den svenska älgförvaltningen är målstyrd, adaptiv och ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Det uppnås genom att älgförvaltningen sätter förvaltningsmål som bygger på lokala förutsättningar, utifrån inventeringsresultat som tagits fram genom validerade metoder och objektiva skattningar av älgstammens täthet. I det arbetet är Lst-Moose ett viktigt verktyg.

Modell för lokal hänsyn

Skattningarna av älgtäthet görs i dag med beräkningsmodellen Lst-Moose i hela Sverige. Syftet med modellen är att skapa en enhetlig och faktabaserad metod för att räkna ut hur många älgar det finns per tusen hektar i varje älgförvaltningsområde.

Lst-Moose väger i dag samman fyra basmetoder för att beräkna älgtätheten i varje enskilt älgförvaltningsområde: avskjutning, älgobs, spillningsinventering och kalvkvot. SLU har godkänt och rekommenderar dessa fyra metoder för att objektivt följa älgstammen.

Ersätter osäkra uppskattningar

Lst-Moose är utvecklad av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket och ersätter tidigare, mer osäkra uppskattningar, med en standardiserad modell. Kvalitetssäkring och utveckling av ytterligare metoder baserade på viltkameror och drönare pågår också. Dessa metoder kan i framtiden både bidra till säkrare resultat i Lst-Moose och ge en möjlighet att inventera älgtätheten i de älgskötselområden som ingår i ett älgförvaltningsområde.

SLU ansvarar i dag för att koordinera och kvalitetssäkra skattningarna, vetenskaplig rådgivning och funktionalitet.

Naturvårdsverket ansvarar för vägledning för hur skattningarna kan tillämpas i förvaltningen.

Alternativa bytesdjur

Hur tätheten av alternativa bytesdjur påverkar vargarnas predation på älg är en av huvudfrågeställningarna som SLU arbetar med inom ett projekt som finansieras genom Viltvårdsfonden. Syftet är att stärka precisionen i framtida älgförvaltningsmodeller.

Samtidigt har SLU arbetat med frågan om hur Lst-Moose ska ta hänsyn till vargpredation på älg och alternativa bytens effekt på vargarnas predation. Detta är viktigt då älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden ska ta fram avskjutningsmål genom beräkningsverktyget Älgfrode.

Tidigare skattningar av vargars predation på älg har visat sig stämma dåligt när varg etablerar sig i områden med fler bytesarter. Genom utveckling av Lst-Moose kan nu antalet älgar som dödas av varg beräknas för respektive ÄFO.

Mona Hansers
Chef för Viltanalysenheten, Naturvårdsverket

Fredrik Widemo
Universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet