I ljuset av en bitvis haltande spillnings- och älgobsinventering kanske vi ska glädjas åt Äbin som fungerar stabilt vad datainsamling och finansiering beträffar, skriver debattören. Foto: Per Jonson
Parterna – markägarna och jägarna – fick med den nya älgförvaltningen som infördes 2012 uppdraget att i älgförvaltningsgrupper hitta den lokala balansen mellan älgstammen, tillgängligt foder och samhällets övriga förväntningar kring älgen, som minskning av älgolyckor och fortsatt fina älgupplevelser.
Vad som är en bra balans mellan älgar och foder, definieras till exempel som att sju av tio ungtallar ska växa upp utan skador på topp och stam för att i framtiden ge oss kvalitetstimmer.
När älgstam och foder är i balans finns förutsättning för en älgstam av hög kvalitet, skriver länsstyrelser och andra organisationer i sina policydokument.
Idag äts ofta örter, RASE-arterna rönn, asp, sälg och ek samt bärriset upp av rådjur och hjortar långt innan älgen får nytta av dem. Älgen äter då mer tall, enligt forskaren Annika Felton.
Svenska Jägareförbundets utvärdering av den nya älgförvaltningen år 2023 gav den nya älgförvaltningsmodellen i princip godkänt, men med förbättringspotential, om jag minns rätt.
Vi har de senaste fem åren sett en nedåtgående trend av antalet älgobstimmar. Det känns därför angeläget att metoden utvecklas så att älgobs också kan göras under annan jakt.
Spillningsinventering har svårt att få genomslag på många håll, i till exempel Västra Götaland. Jägarna i länet efterlyser en app för att samla in data enklare och säkrare. Appen finns, men får inte användas i Västra Götaland.
Här känns det angeläget att Jägareförbundet i Västra Götaland sväljer prestige och i stället frågar sig vilken nytta man kan göra för jägarkåren och älgförvaltningen – i stället för att påpeka att länsstyrelsen inte vill betala för den.
Länsstyrelsen i sin tur tjurar över att det inte räcker med en app. De säger att det också behövs ett program för att bearbeta insamlad data.
Så i ljuset av en bitvis haltande spillnings- och älgobsinventering kanske vi ska glädjas åt Äbin som fungerar stabilt vad datainsamling och finansiering beträffar.
Äbin är en kvalitetssäkrad metod för att mäta viltskador på tallar i höjden 1–4 meter. Äbin mäter inte kvalitetsutbyte i sågverk och mäter inte heller plantor som ätits upp helt.
Äbin-metoden har tagits fram av SLU. Skogsstyrelsen upphandlar Äbininventeringarna av privata företag som är specialiserade på naturinventeringar.
Önskvärt är att Skogsstyrelsen får till en långsiktig finansiering av Äbin genom statliga anslag.
Lars-Georg Hedlund
Skogsman och jägare
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
