Intäkterna utgörs förutom av intäkterna från jaktkorten och ränteintäkter, även av cirka 15 miljoner kronor som Trafikverket tillför fonden. Detta är pengar som omedelbart förs vidare till polisen för eftersöksorganisationen för vilt som skadas i trafiken.

Fondens kapital minskar alltså, men det är inget som oroar landsbygdsdepartementet.

Underskottet är inte så stort och fonden har byggt upp ett stort kapital sedan den startade, säger Helena Busk på departementet.

Dessutom är en del av utgifterna de senaste åren kopplade till igångsättandet av den nya älgförvaltningen, så utgifterna bör minska igen framöver.

Någon omedelbar fara för att jaktkortsavgiften ska öka igen finns alltså inte om man ska lita på departementet. Fondens kapital uppgick sista december 2011 till 95 miljoner kronor och ett år senare till 86 miljoner.

49,6 miljoner
Under 2012 var Jägareförbundet största mottagare av medel ur fonden med 49,6 miljoner kronor, därnäst Naturvårdsverket med 24,2 miljoner kronor. Det mesta av de pengarna gick till viltforskningen, cirka 18 miljoner.

Jägarnas riksförbund fick cirka 6,2 miljoner kronor. Länsstyrelserna fick cirka 5,8 miljoner kronor, varav ungefär fem miljoner för att bygga upp en it-plattform för älgförvaltningen.

I år krymper det beloppet till 3,9 miljoner kronor, uppger Helena Busk.

Även Skogsstyrelsen har fått anslag ur fonden i samband med den nya älgförvaltningen. 2011 fick myndigheten en miljon från fonden, 2012 0,7 miljoner.

Naturskyddsföreningen erhöll inga pengar 2011, men fick 400.000 kronor 2012 för ett projekt för falk och örn. Detta projekt har även tidigare fått pengar ur fonden.