När John Lindholm var på väg att fiska upptäckte han ett märkligt spår i snön.
– Det var ett helt vanligt rävspår med en djup ränna bredvid, säger John Lindholm.
Under de 45 minuter som John bakspårade löpte rännan hela tiden bredvid räven.
– Spåren gick runt träd och buskar och rännan var hela tiden på samma avstånd från rävspåret. På ett ställe hade han lagt sig ner och så fort han reste sig var rännan med igen. 

Kompisen Bengt tog bilder
John ringde sin kompis Bengt Erkers som åkte ut för att dokumentera spåren.
– Det är som ett cykelspår, men jag tror inte att räven släpat på en cykel, skrattar Bengt.
– Det konstiga är att det är lodräta streck i cykelspåret. Så borde det inte bli om räven har släpat på något.

Vad tror ni att det är då?
– Om han haft nåt i mun kanske, funderar John. Men han måste ju vrida på huvudet så det borde vara olika långt mellan rännan och räven – och det var samma djup. Ja, jag vet inte. Jag har jobbat i skogen hela mitt liv aldrig sett något liknande, säger John Lindholm.
– Jag har funderat på om det var en skabbräv som släpade svansen i snön, säger Bengt. Men cykelspåret var lika djupt som rävspåret och det vore konstigt om den höll svansen på exakt samma avstånd hela tiden.

Har du någon bra förklaring till spåret får du gärna maila webbredaktionen@svenskjakt.se.

Läsarkommentarer

”Jag har själv följt sådant där rävspår med släpspår vid sidan om. När jag sparkade i snön på ett ställe där räven stannat till och krafsat kom det fram en rådjursbog. Med säkerhet är det spåren av något matigt som räven dragit med sig för att äta i lugn och ro senare som ni har på bild på er hemsida.”
Observant i naturen

”Här i Finland har det laddats upp flera liknande bilder. I ändan av spåret har det funnits nergrävda harar (Somliga har varit utan huvud) Så, vill man veta vad det är, så är det nog bara å följa spåret.”
Stefan Aarnio

”Räven har haft ett byte i munnen som släpar pga storleken?”
Jonas Zwahlen 

”Han kan ju ha trasslat in sig i något, nån borde ju försöka ta sig ut för att se vad problemet är.”
Kerrie-Ann Steele