Länsstyrelsen tog sitt beslut på initiativ av Jägareförbundet Västra Götaland Väst där Göte Johansson är ordförande. När saken föredrogs i viltförvaltningsdelegationen var det han som argumenterade för att jakttiden på vuxen älg skulle avslutas den 20 december.
Till Naturvårdsverket har länsstyrelsen argumenterat för saken genom att hänvisa till etik, det vill säga att inte jaga dräktiga älgkor på vintern, och på att taggbegränsningar inte kan följas när tjurarna fällt sina horn.
– Men det var de lätta argumenten. De tyngsta bortsåg man ifrån, säger Göte Johansson.

Likartade tider
Redan förra året ville Jägareförbundet att jakttiden skulle kortas i licensområden, för att därmed harmoniera med majoriteten av älgskötselområden som på frivillig väg har kortad jakttid.
När inte det gick att genomföra valde man att i år gå fram på bredare front och inbegripa även skötselområden.
– Alltså är huvudargumentet att vi ska få en likartad jakttid i både älgskötselområden och licensområden. Detta byggde vi på med kvalitetsmål som att tjurarna tappar sina horn, liksom att det är betydligt lättare att fylla kalvkvoten om ett vuxenförbud införs, säger Göte Johansson.
– Länsstyrelsens argument till Naturvårdsverket angående den etiska aspekten, att inte skjuta dräktiga älgkor med stora foster, är ett skäl men i sammanhanget långt ifrån det tyngst vägande, fortsätter han.
Eftersom länsstyrelsen argumenterat som den gjort ställs nu Jägareförbundet Västra Götaland Väst i en egendomlig dager, enligt Göte Johansson. 
– Jägarna frågar om vi anser att man inte ska skjuta älgkor över huvud taget, men det är ju inte det det är frågan om. Det handlar om att samordna jakttider och få en älgstam av hög kvalitet.
– Nu kommer många skötselområden att fortsatt ha en kortare jakttid på vuxna älgar och de klarar att fälla sina vuxna älgar, men det vore mycket bättre med en samordnad jakttid.

Arbete och kostnader
Göte Johansson är bekymrad över att incitamenten för att bilda älgskötselområden i stort sett saknas. I länet ingår 80 procent av älgjaktmarken i skötselområde, men det är en siffra som kan komma att försämras.
– Bildande av älgskötselområde medför arbete och kostnader för jägarna, för bland annat inventeringar. Licensområdena kan strunta i allt sådant. De får en tilldelning utan några motkrav. Problemet är att allt fler börjar prata om att det kan vara bättre att ombilda skötselområden till licensområden. Det är en utveckling som inte är bra, säger Göte Johansson.