Bara under januari i år fick jag in 1 000 vildsvin. Det ska jämföras med att jag under hela förra året köpte in 5 000, berättar Per-Ola Andersson på Skånska Vilt.

Den stora tillströmningen av vildsvin innebär att tillgången är större än efterfrågan hos butiker och restauranger. Därför tvingas uppköparna frysa in köttet tills marknaden hinner i kapp.
Av 30 ton viltkött som nu ligger infruset hos Skånska Vilt utgör vildsvinsköttet 23 ton. Infrysningen leder till större kostnader samtidigt som många styckningsdetaljer inte är lika attraktiva infrysta som färska i marknadsledet. I snitt faller priset i och med frysningen med 15 procent.

Sänkt pris
Därför har jag tvingats sänka priset från 25 till 20 kronor kilot på vildsvin, medan jag har kunnat hålla oförändrat pris vid inköp av hjort och älg, säger Per-Ola Andersson.
Den stora volymen vildsvinskött har strömmat in vid en tidpunkt på året då det samtidigt är som svårast att sälja.

Det är alltid lättare före jul och när grillningssäsongen börjar. Det här är något som jägarna kanske borde tänka på om man ser till ekonomin.

Per-Ola Andersson vill kasta in en brandfackla i vildsvinsdebatten när det gäller jaktetiken, i synnerhet ett år som detta.
Med tanke på kylan och det stora snödjupet vill jag påstå att det har jagats alltför hårt i januari. Man sitter uppe på nätterna och skjuter vid åtlar, och på morgonen är det dags för drev där det finns vildsvinsspår.

Samtidigt är suggorna högdräktiga den tiden, framhåller han.

Stammen minskar?
Per-Ola Andersson uppskattar att det enbart i Skåne sköts cirka 4 000 vildsvin under januari.

Ska det tappet fyllas upp krävs det att 800 suggor föder fem kultingar som alla överlever, och då pratar vi bara om en månads jakt, konstaterar han.

Men många lantbrukare kanske gläder sig åt att vildsvinsstammen minskar?

Ja, men samtidigt vill de säkert att priserna på jaktarrenden hålls uppe.

En månad att dra lärdom av

Jaktvårdskonsulent Henrik Barnekow ger Per-Ola Andersson stöd när det gäller de etiska aspekterna vid vildsvinsjakt i djup snö och kyla i januari.

Det är så lätt att det blir fel och man skjuter en sugga för att spenarna inte syns på grund av snön, förklarar han.

En rekommendation för en långsiktig vildsvinsförvaltning är att cirka 90 procent av avskjutningen ska utgöras av årsungar. Men enligt vad Barnekow erfarit så har andelen vuxna djur som skjutits i januari varit betydligt större än tio procent.
Jag gissar att det finns

flera slutsatser att dra av årets januarijakt som inte tidigare varit lika aktuella. Det är ju lätt att jaga efter jakttabellen, men sannolikt vore det av godo med en diskussion om hur vi bäst anpassar jakten efter förutsättningarna, säger Henrik Barnekow.