Sedan hösten 2012 har länsstyrelsen i Norrbotten ställt som krav att alla skjutna älgar i länet måste förses med en så kallad plomb. Det är en stålvajer med en plasthylsa med ett nummer på som ska fästas runt hälsenan på älgen. Plomben ska sättas fast så fort älgen är skjuten, och den ska sitta kvar till dess älgen styckas.
Systemet praktiserades första gången i Norrbotten jaktsäsongen 1995 samt även 1996.
Länsstyrelsen skriver på sin hemsida att det var ”…en åtgärd som enligt de flesta källor reducerade den illegala jaktens omfattning i Norrbottens län”.
Någon regelrätt utvärdering av systemet har inte genomförts. Länsstyrelsen kommer under våren ta beslut om en eventuell fortsättning av plomberingen under 2015.

Ni skriver på er hemsida att erfarenheterna hittills är goda, vad stöder ni det på?
– Kommentarer från jägare och polis. De kontroller som gjorts tidigare har visat att jägarna sköter sig med plomberingen, säger Roland Saitzkoff, jakthandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Polisen i Norrbotten tycker också systemet med plombering är bra.
– Vi har haft massor med kontroller under hösten och jägarna sköter det här exemplariskt. Vi har ett ärende i Jokkmokk som är polisanmält där man inte hade satt en plombering på älgen och vi hoppas nu få ärendet prövat av åklagare, säger Lars Lundman, faunasamordnare vid polisen i Norrbotten.
Åklagaren har dock inte beslutat om att påbörja någon förundersökning.
Lars Lundman säger att de signaler han får från jaktvårdskretsarna är att jägarna vill behålla plomberingen.

Bättre älgförvaltning
Kritikerna säger att det inte spelar någon roll om Norrbotten har plombering om inte grannlänet Västerbotten har det. Med andra ord kan tjuvskjutna älgar köras till slakterier i Västerbotten?
– Det skjuts mellan 10.000 och 12.000 älgar i Norrbottens län. Hur många tror du körs ner till Västerbotten? Det är en fis i havet i sammanhanget. Det handlar inte om det som körs ner till Västerbotten. Andra län, exempelvis Västerbotten, tittar nu på Norrbotten och varför det blev så positivt här. Älgjägarna vill ha kvar det, garanterat över 50 procent vill ha det kvar. Och varför vill jägarna ha kvar något som man kan tro är till besvär? Jo, för att älgförvaltningen blir så mycket bättre, säger Lars Lundman.

Ingen intresse
Men Västerbottens länsstyrelse är dock inte speciellt intresserat av att införa systemet med plombering.
– Det är inget vi planerar att införa i dagsläget. Vi har aldrig upplevt att vi har någon omfattande tjuvjakt i Västerbotten och därför har vi inte sett något behov av att införa plombering. Det är också förenat med en stor kostnad och pengarna kommer vi i så fall ta ur älgvårdsfonden vilket innebär att vi får prioritera ner något annat. Men kommer det förslag från jägarhåll att införa det och att vi ser ett behov av plombering så får vi väl överväga att införa systemet i Västerbotten, men som sagt: det är inget vi har för avsikt att göra i dagsläget, säger Erik Lindberg, jakthandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten.

Finns inte risk att Norrbottens jägare blir utpekade som tjuvjägare eftersom systemet bara praktiseras här?
– Jag tror att illegal jakt sker i någon form i alla län. Det är bara så att vi i Norrbotten tillsammans med polisen har valt att försöka göra något åt företeelsen, säger Roland Saitzkoff.
Han berättar att inköpen av plomber (cirka 18.000 stycken) ligger på totalt cirka 70.000 kronor.
– Vi skickar ut dem i samband med licensutskicken, så det blir inte någon högre kostnaderna för att plomberna ska med, säger Roland Saitzkoff.
Pengarna tas ur älgvårdsfonden.