Polisen har tillräckliga resurser för att komma tillrätta med djurrättsrela­terad brottlighet, anser justitieminister Beatrice Ask. Foto: Pawel Flato

Enligt Beatrice Ask är det helt oacceptabelt att människor som bedriver lagliga verksamheter som jakt och pälsdjursuppfödning utsätts för hot och sabotage.

Det måste samhället bekämpa, för det är en allvarlig brottslighet.

Har polisen tillräckliga resurser för att kunna motverka den här brottsligheten?

Det finns lagstiftning som går att använda, och polisen har tidigare inte haft så stora resurser som man har idag. Sedan är frågan om man arbetar på rätt sätt och vilka prioriteringar man gör.

Har polisen de verktyg som krävs?

Polisen har fått bättre möjligheter att arbeta förebyggande. Man kan visitera personer efter hjälpmedel som kan användas vid skadegörelse, vi har skärpt påföljden vid skadegörelse, försök till skadegörelse har straffbelagts, och så vidare. Så en del skärpningar i lagstiftning och verktyg har vi faktiskt genomfört. Men jag tror att det är viktigt att diskutera hur man sam­ordnar insatserna mer effektivt, för den här brottsligheten är natur­ligtvis allvarlig och inte acceptabel i ett rättssamhälle.

I våra grannländer, i Storbritannien och i USA samordnar man polis­insatserna mot djurrättsbrottslighet. Varför görs inte det i Sverige?

Det pågår en diskussion inom Rikspolisstyrelsen vad gäller ansvarsfrågorna vid olika insatser, eftersom de här frågorna ibland hamnar mellan stolarna. Det tycker jag är bra och hoppas att de kommer med ett resultat snart.

Sedan har vi exempel på framgångsrikt polisarbete också i Sverige. Polisen i Västra Götaland har varit offensiv i det här arbetet och faktiskt lyckats hantera en del ärenden, bland annat genom att förbättra under­rättelse­arbetet. Så det finns en del som har gjorts och görs, men mer behöver göras och därför tycker jag det är bra att det finns en sådan här diskussion.

Kommer en samordning av landets polis till en myndighet att förbättra möjligheterna att bekämpa djurrättsbrott?

Ja, eftersom enhetlighet och hur man agerar inom olika typer av brottsbekämpning är viktig. Det kan man i och för sig göra utan en sammanslagning, men jag tror att det ger förutsättningar för ett mer enhetligt hanteringssätt och också för att man lättare än idag kan flytta resurser dit de faktiskt behövs.

Vissa betecknar den extrema djurrättsaktivismen som en typ av terrorism. Tycker du att djurrättsbrottsligheten är ett hot mot demokratin?

Ja, den här typen av extrem brottslighet är väldigt allvarlig därför att affärsidkare driver laglig verksamhet. När man då hotar och utövar brott mot sådan verksamhet är det naturligtvis samhällsfarligt.

Anmält inget händer
Svensk Jakt har granskat hoten mot jägarna. Bland annat kartläggs jägare och publiceras med namn och adress på en hemsida som betecknar dem som varg­hatare. Anhängare uppmanas besöka jäg­arna, sabotera deras jakt­er och ta med sig fogsvans och tändstickor. Många har polis­anmält sidan. Man vet vilka som står bakom den. Ändå händer inget. Varför är det så?

Det är en svårighet med Internet och den här typen av lätt­rörliga siter. Men det är allvarligt, för samma lagar gäller ju oavsett var hoten eller uppmaningar till brott finns.

Men jag tror att det handlar om att samordna insatserna och se allvarligt på den här typen av brottslighet, oavsett vilken kanal man använder för det.

Kan du personligen göra något för att uppmärksamma den här typen av brottslighet?

Absolut. Vi har också haft uppvaktningar från olika företag och intresseorganisationer.

Det är viktigt att ta del av de synpunkterna och se vad vi kan göra. En del av de förändringar i lagstiftning som vi gjort får ju också betydelse i det här sammanhanget.

Sedan är det vår ambition att hela tiden säkerställa att polisens arbete är effektivt och har fokus på allvarlig brottslighet, säger Beatrice Ask.

Det här är en typ av extrema aktiviteter som man måste hantera.

Läs även:

Djurrättsbrott ett hot mot demokratin

Vi känner till problematiken