”Aldrig tidigare har ett beslut av denna typ prövats. För framtida beslut av samma typ är det av synnerlig vikt att vägledande avgöranden finns. Det får därför anses uppenbart att överklagandet omprövas”, framhåller Jägareförbundet i sin överklagan.
Förbundet anser också att det finns alla anledning att det beslut förvaltningsrätten fattat. ”Det får anses anmärkningsvärt att en domstol uppvisar bristande kompetens om gällande regelverk och praktiska förutsättningar för jaktens bedrivande”, skriver Jägareförbundet.

Nej till selektiv vargjakt
Bakgrunden är förvaltningsrättens underkännande at Naturvårdsverkets beslut om selektiv vargjakt den gångna vintern. Förvaltningsrätten fattade beslutet på två olika grunder; att det finns ”andra lämpliga lösningar” än den aktuella jakten, samt att jakten inte skett ”selektivt och i begränsad omfattning”.

• Gällande ”andra lämpliga lösningar” menar förvaltningsrätten att man istället för jakt ska flytta genetiskt värdefulla vargar och att ”aktiva åtgärder vidtas för att de flyttade vargarna ska etablera sig på utsläppsplatserna”.

Jägareförbundet påpekar att vargar är vilda djur och att de går dit de vill. Och att hägna in dem blir enormt kostsam, om metoden ens är genomförbar. Förbundet sammanfattar att det bara finns en enda lösning som alla aktörer med kompetens vet kan förbättra den genetiska statusen på vargstammen, framför allt på kort sikt. Nämligen att skjuta bort de individer som har sämst genetisk status.

• Gällande selektiv jakt underkänner förvaltningsrätten vinterns vargjakt efter rätten anser att den inte var selektiv. Enligt förvaltningsrätten är inte jaktbeslutet utformat så att det säkerställs att ett av alfadjuren fälls. För att uppnå detta skulle enligt förvaltningsrättens mening en inventering ske och alfadjuren märkas.

Jägareförbundet anser att rätten uppvisar en häpnadsväckande okunnighet och gällande lagstiftning liksom hur jakt kan och får bedrivas. ”Varför först fånga, släppa fri och sedan skjuta ett djur? Då kan man ju avliva det på en gång istället”, framför Jägareförbundet i sin överklagan.  

• Gällande begränsad omfattning ger förvaltningsrätten beräkningar hur stor del av populationen som de menar skulle komma att fällas om alla 16 tilldelade vargar hade fällts.

”Återigen begår förvaltningsrätten ett fundamentalt fel. Rätten utgår från vargstammens storlek för olika år. Vargstammens ökning de senaste åren har varit närmare 20 procent årligen.  Det betyder att stammens storlek vid jakttillfället 2013 uppgick till långt mer än 300 vargar, eftersom ett rekordstort antal kullar föddes 2012, skriver Jägareförbundet i sin överklagan.