I början av april lämnade Lars-Erik Liljelund sin rovdjursutredning till regeringen. Utredningen är nu ute på remiss hos ett stort antal instanser med koppling till frågan, däribland Jägareförbundet. Internt inom förbundet är utredningen nu ute på internremiss, hos länsföreningar (och i vissa fall även kretsar).

Men även de medlemmar i förbundet som inte är engagerade i sina respektive kretsar och länsföreningar har chansen att lämna sina synpunkter. Detta för att underlaget i Jägareförbundets remissvar, som ska vara inne hos regeringen senast den 7 juli, ska bli så brett som möjligt.

Personliga synpunkter

Sedan mitten av maj finns på Jägareförbundets hemsida ett formulär där alla förbundets medlemmar kan tycka till. Formuläret är konstruerat med åtta frågor som medlemmen kan svara på, därtill finns möjligheten att formulera övriga tankar och synpunkter i fritextform. Under den tid som gått sedan denna möjlighet öppnades har cirka 200 medlemmar svarat.

Daniel Ligné

Det är färre än väntat jag hade faktiskt förväntat mig att fler skulle engagera sig, säger Daniel Ligné, Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent, som arbetar med insamlingen av medlemmarnas åsikter i frågan.

För högt antalsmål

Vad tycker då de medlemmar som hittills svarat? Föga förvånande anser en överväldigande majoriet att Liljelunds förslag vad gäller antalsmålet för vargen 450 djur är alltför högt.
De flesta som lämnat sina synpunkter förespråkar mellan 150 och 210 vargar. Det är alltså Jägareförbundets policy, 150 djur, och det tak som riksdagens antagit, 210 djur, som de flesta verkar tycka är bra.

Är det många som vill ha noll vargar i landet?

Nej, bland dem som svarat finns det väldigt få nollvisionärer, säger Daniel Ligné.

Konsekvensanalys efterlyses

Rörande överens tycks medlemmarna också vara om konsekvensanalysen eller snarare bristen på den i rovdjursutredningen.

Alla svarande vill ha en konsekvensanalys, alltså det som Liljelund skulle leverera i utredningen, men som inte genomfördes. Sedan är många av de svarande väldigt less på vargdebatten, den populism och polarisering som finns där. Man efterlyser fakta, siffror, på de faktiska konsekvenserna av rovdjuren, säger Daniel Ligné.

Han säger sig också i svaren spåra en viss krigströtthet:

Man vill ha en långsiktighet, man är trött på ständigt nya bud i rovdjurspolitiken.

Riksdag eller länsstyrelse?

Frågan om vem som ska sätta målen för de stora rovdjuren i framtiden besvaras lite olika av medlemmarna.

Hälften anser att riksdagen ska sätta målen, den andra hälften anser att ansvaret ska ligga hos länsstyrelserna.

Vad gäller frågan om genetisk förstärkning konstaterar Daniel Ligné att en klar majoritet säger sig kunna acceptera genetisk förstärkning av vargstammen, exempelvis genom utsättning av valpar, under förutsättning att detta ger lägre målnivåer för stammen nationellt och regionalt.

Mellan 75 och 80 procent av de svarande anser att detta är en möjlig lösning, berättar Daniel Ligné.

Splittrad bild

Vad gäller möjliga kompensationsåtgärder lämnar svaren ingen entydig bild.

Svaren är splittrade, det finns många alternativ att välja mellan och svaren verkar födela sig ganska jämnt mellan de olika aternativen.

Däremot tycks medlemmarna vara ense om att utredarens förslag rörande paragraf 28 är ett bra förslag. Lars-Erik Liljelund föreslog i sin utredning att paragraf 28-ärenden inte automatiskt ska anmälas till polisen, utan endast till länsstyrelsen.

De flesta medlemmarna anser inte att en översyn av jaktlagstiftningen är nödvändig. Man vill heller inte veta av förslaget att lyfta in jaktlagstiftningen under miljöbalken.

Tyck till om rovdjursutredningen fram till den 6 juni