Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har undersökt hur svenskarnas attityder till rovdjur förändrats sedan 2004. Studien visar att det är fortsatt stor acceptans för stora rovdjur i landet och att det skett förändringar i synen på riksdagens mål för antalet rovdjur. Undersökningen gjordes på försommaren i år. Sedan dess har regeringen beslutat om en ny rovdjursförvaltning som ska genomföras från nästa år. Den innebär bland annat att fler beslut ska delegeras till länsstyrelserna.
Att en majoritet fortfarande är positiv till att vi har stora rovdjur i landet underlättar vårt arbete med den nya rovdjursförvaltningen, säger Susanna Löfgren, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
I procenttal är stödet på nationell nivå mellan 6473 för de olika rovdjursarterna och i rovdjurslänen varierar stödet efter art med 5670 procent. Lodjur är populärast av de fem stora rovdjuren.

Stöd för målet för antal rovdjur
Studien visar att färre vill öka riksdagens mål för antalet rovdjur i landet. Det har skett en förskjutning i attityderna från positivt till accepterande av riksdagens mål för varje rovdjursart. På nationell nivå accepterar 8489 procent riksdagens mål för de olika arterna, medan stödet i rovdjurslänen varierar med mellan 64 och 83 procent. En minoritet vill minska målet för antalet rovdjur och den gruppen har ökat. Det gäller främst målet för björn och varg i fyra av de sex nordligaste länen.
Den här studien kommer att bli ett viktigt underlag för den utvärdering av målen för antalet rovdjur som regeringen aviserat, säger Susanna Löfgren.

Nedan följer en sammanfattning i punktform.

Här följer de viktigaste resultaten i punktform från undersökningen:
Svarsfrekvensen kan ses som en indikation på hur viktiga rovdjursfrågorna är i olika län och kommuner.
En majoritet på nationell nivå (64-73 %) och i rovdjurslänen (56-70 %) gillar att de fyra stora rovdjuren finns i Sverige.
Stockholms län avviker från övriga Sverige och särskilt från rovdjurslänen med ett mycket högt stöd på länsnivå för alla de fyra stora rovdjurens (81-86%) existens.
I rovdjurslänen är det färre som gillar björn och varg jämfört med 2004.
Björnens popularitet minskar jämfört med 2004 och närmar sig samma nivåer som för vargen.
Jämför vi 2009 och 2004 års undersökningar är stödet för antalsmålen fortsatt högt och oförändrat på riksnivå.
En majoritet nationellt (84-89%) och på länsnivå i de undersökta länen (63-83%) accepterar antalsmålen som bestämts av Sveriges Riksdag.
I rovdjurslänen finns det kommuner där en majoritet inte accepterar antalsmålen för björn och varg som är satta av Sveriges Riksdag.
Det har skett en tydlig attitydförskjutning sedan 2004. Förskjutningen innebär att färre svenskar vill öka antalsmålen, till att fler accepterar målen, men också att fler vill minska antalsmålen.
Attitydförskjutningen är störst i Norrbotten, Västerbotten och i Västernorrland.
Undersökningen visar att skillnaderna i attityder mellan stad och land består eller ökar.
Sammantaget ökar oppositionen främst mot björn och varg i rovdjurslänen.
En högre andel kvinnor har svarat på studien än förväntat. Den genomsnittliga åldern i hela urvalet var 42 år, bland de som svarade var åldern 45 år i snitt. I 39 av de 96 kommunerna är åldern högre än förväntat bland dem som svarade jämfört med de som inte svarade av de tillfrågade.

Läs hela rapporten på SLU:s hemsida. (pdf-fil)