Landets vilthanteringsanläggningar får ta emot mycket vilt som dött till följd av en trafikolycka. Enligt ägaren till AB Smålandsvilt i Malmbäck, Jan Widegren, är det mycket vanligt att jägare ringer till honom om så kallade trafikälgar.

För min del spelar inte det här någon större roll, men det blir problem för många jägare, kommenterar Jan Widegren påbudet från Livsmedelsverket.

Arja Helena Kautto beskriver informationen, som inom kort ska skickas till vilthanteringsanläggningarna, som förtydligande av de regler EU-rätten ställer på godkända anläggningar.

Viltkött från dessa stämplas med ovalstämpeln. Det innebär att det endast får vara djur som skjutits under jakt, vilt som dött i en olycka eller avlivats efter den får inte komma in i hanteringen, säger Arja Helena Kautto.

Hon understryker dock att detta inte gäller för viltkött som jägarna säljer direkt, och som alltså inte omfattas av den så kallade ovalstämplingen.

På Jägareförbundet ser man problem med Livsmedelsverkets direktiv. Jägare och jakträttsinnehavare kommer att få svårigheter med att ta hand om viltet.

I livsmedelslagstiftningen sägs att det endast är djur som dött genom jakt som får tas in i anläggningarna, och det skulle diskriminera viltet som dött på plats. Däremot definieras eftersök numera som jakt, vilket gör att vi menar att vilt som försvunnit från vägen och avlivats senare ska vara godkända. Det är vår utgångspunkt i den fortsatta diskussionen, säger Markus Olsson på förbundets jakt- och faunaavdelning.

Glas i skav
Bakgrunden till Livsmedelsverkets stramare tolkningar av lagstiftningen är ett konsumentklagomål från i fjol om att glassplitter påträffats i viltskav gjort av älg. Att glaset kom från en krossad bilruta har inte bekräftats, men Livsmedelsverket ställer ändå de hårdare kraven.

Konsumenterna ska veta att köttet som ligger på tallriken inte kommer från djur som dött på grund av olyckor i trafiken, säger Arja Helena Kautto.

Jan Widegren på Smålandsvilt tycker att Livsmedelsverket går för långt. Han menar att köttet från trafikvilt inte är sämre än något annat, så länge det tas om hand på ett professionellt sätt.

Vi har aldrig haft några klagomål på våra leveranser, och jag tror inga andra haft det heller. Och jag har svårt att förstå problemet, varför är det sämre att ta hand om kött från en trafikälg än från ett djur som bukskjutits med allt vad det innebär i form av sämre kvalitet, frågar Jan Widegren.

Hans resonemang understryks av Jägareförbundet.

Vad vi vet har ingen lidit skada av att äta kött från trafikdödat vilt under alla år som jägarna själva tagit hand om viltet. Lämnas viltet till experter på vilthanteringsanläggningarna borgar ju det för ännu högre kvalitet, säger Markus Olsson.

Det är bättre att använda de kontrollfunktioner som finns och därmed garantera att köttkvaliteten är fullgod även för kött som kommer från trafikdödat vilt, fortsätter han.

För varmt att hänga
Jan Widegren på Smålandsvilt bedömer att jakträttsinnehavare utmed de trafikerade vägarna kommer att få problem när anläggningarna vägrar ta emot trafikviltet. Särskilt gäller det under sommarmånaderna, eftersom många saknar möjlighet att då ta hand om en slaktkropp på ett hygieniskt sätt.

Vi har som mest trafikälgar under våren och sommaren. Då är det varmt och jägarna har vant sig vid att de kan ringa mig. Ibland hämtar jag till och med djuren, säger Jan Widegren.

Jan Widegren kommer att följa direktiven från Livsmedelsverket, trots att han tycker de är onödiga.

Jag ser det här som ytterligare ett tecken på att de har för lite att göra på verket. Det finns faktiskt ingen anledning till att vi inte skulle kunna hantera och sälja kött från vilt som dött i trafiken. Rätt behandlat är det ingen skillnad på det och på sådant som kommer från ett djur som dött av en kula, säger Jan Widegren.