Älgförvaltning: Missnöjet består i Västerbotten

Det råder fortfarande missnöje över älgförvaltningen bland jägarna i Västerbotten.
Det framkom vid länsårsstämman i Skellefteå i lördags.
– Vi upplever att vi inte har det inflytande vi borde ha, säger ordförande K-G Abramsson.

Många jägarrepresentanter i Västerbotten har varit missnöjda med den nya älgförvaltningen. Bland annat har kritik riktats mot markägarnas utslagsröst.
K-G Abramsson, som omvaldes till ordförande för Jägareförbundet Västerbotten, menar att jägarna inte har det inflytande man borde ha.
Han tror också det kommer ta tid innan klimatet blir bättre i älgförvaltningsgrupper och i älgskötselområden.
I verksamhetsberättelsen för Jägareförbundet Västerbotten nämns problematiken:
”Förtroendet markägare och jägare emellan måste bli större och respekten för jägarnas medverkan med kunskap och praktiska erfarenheter måste öka.”

”Är man inte överens ska det synas”
Åke Granström, vice generalsekreterare, var inbjuden till länsstämman:
– Det finns 149 älgförvaltningsgrupper i landet och det har lämnats in endast nio reservationer. Man var alltså överens i 140 älgförvaltningsgrupper, men det tror jag inte på. Har man möjlighet att reservera sig ska man göra det. Är man inte överens ska det synas. Egentligen vet vi inte om det är utslagsrösten som är problemet, därför har man tillsatt en nationell arbetsgrupp som ska träda in om man lokalt inte kan komma överens. Målet med gruppen är att lösa problemen och minska friktioner vid konflikter.

16 motioner på stämman
Jägareförbundet Västerbotten konstaterar också att frågan om vem som ska bestämma och prissätta småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen kommer vara viktig att bevaka.
”Vi har redan påbörjat ett rejält påverkansarbete, och detta måste få ta i anspråk rejäla resurser för att driva jägarnas och medlemmarnas intressen och för att trygga dessa i framtiden.”
Jägareförbundet Västerbotten har totalt 8.736 medlemmar, en ökning med 20 medlemmar. I Västerbotten löste 17.515 personer statligt jaktkort.
16 motioner behandlades vid stämman, att jämföra mot fjolårets två motioner. Sju motioner gick vidare till Jägareförbundets årsstämma:
• Utveckla den regionala viltförvaltningen.
• Utveckla älgobsen med hänsyn till att många jaktlag senarelägger jaktstarten i september.
• Sammanfattande lagstiftning vad gäller användandet av drönare.
• Att jakttiden på vuxen älg i januari slopas, dock inte för kalv.
• Att inrätta en nationell jaktskytteutmaning där samtliga jaktlag i landet inbjuds att delta.
• Ombilda älgskötselområden till viltskötselområden.
• Att det blir tillåtet använda belysning på åtel vid all jakt där åteljakt är tillåten.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev