Förra numrets punkter var: 1. Förstoringsgrad, 2. Objektiv­diameter, 3. Ljustransmission och 4. Riktmedel.

Utifrån dem kan du ­antagligen snäva in sökandet ­ordentligt. Men läser du specifikation­erna för olika sikten listas ytterligare en hel del data vi ännu inte berört. Det finns dessutom detaljer och tillval som inte alla sikten har. Här fortsätter vi att bena ut frågorna om vad du behöver och varför.

5. Skärpa, kontrast & färgåtergivning

Optiska parametrar som objektivdiameter och ljustransmission är både intressanta och mätbara. Men hur du uppfattar bilden i ditt kikarsikte avgörs främst av dess skärpa, kontrast och färgåtergivning.

Även detta är i strikt mening mätbara egenskaper, men du kommer knappast att hitta siffror på dem i en produktpresentation. De är inte heller så lätta att bedöma själv.

Liksom ljustransmissionen påverkas de här egenskaperna av såväl antalet linselement som deras kvalitet och ytbehandling. -Generellt brukar inte billiga kikarsikten imponera i de här avseendena. Ett och annat i mellanprisklass kan däremot överraska positivt och i regel är toppmärkena mycket bra.

Kom bara ihåg att optisk toppklass är något du unnar dig, snarare än något du behöver. De allra flesta jaktsituationer klarar du utmärkt med medelmåttig optisk kvalitet.

Till vänster en entumstub, i mitten två 30-millimet­erstuber och till höger en 34-millimeterstub.

6. Tubdiameter

Kikarsikten kommer i regel med tubdiametrar på en tum (25,4 millimeter), 26 millimeter eller 30 millimeter. Grövre diametrar förekommer också.

En grov tub används främst för att ge plats för exempelvis en större förstoringsväxel (siktet kanske har förstoring 2–16x i stället för 3–9x) eller för att medge större justeringsmån på inskjutningsrattarna.

En smalare tub ger ett smäckrare och lättare kikarsikte, så prioriterar du det kan du gott välja en entumstub. Den är i praktiken inte begränsande för de optiska egenskaperna.

30 millimeter är den vanligaste tubdiametern i dag. Om du vill ha just stor förstoringsväxel och stort justeringsomfång kan valet stå mellan modeller med ännu grövre tub. Låt kikarsiktets egenskaper avgöra tubdiametern, låt inte tubdiametern avgöra modellvalet.

Som synes kan tublängderna variera, vilket påverkar möjligheten att anpassa ögonavståndet.

7. Mellantubens längd

Längden på de raka tubsektionerna begränsar möjligheten att flytta kikarsiktet framåt och bakåt för att hitta rätt ögonavstånd.

Du behöver inte ha en lång mellantub för att hitta rätt ögonavstånd om ditt kikarfäste sitter på rätt plats för dig och ditt sikte, men titta gärna på kombinationen av vapen, fäste och kikarsikte innan du slår till.

Om kikarsiktet inte kan monteras på fästet så att du får rätt ögonavstånd är en möjlighet att undersöka om det finns särskilda fästen med annan placering av ringarna till ditt vapen. Om inte kan du överväga att välja ett annat sikte.

8. Ringar eller skena

Kikarsikten tillverkas antingen med en rund tub som monteras med hjälp av ringar, eller med skena. Ett kikarsikte gjort för att montera med skena brukar vara en smula tyngre än ett med rund tub, men skillnaden är marginell.

Ringar är vanligare än skena och de är även billigare. Men skena är ett stabilt och enkelt sätt att montera siktet helt rakt. Båda alternativen är fullgoda om de monteras med kvalitetsfästen.

9. Ögonavstånd

Avståndet mellan ögat och okularlinsen då du får full bild i kikarsiktet kallas ögonavstånd. Åtta–nio centimeter är normalt, men det finns sikten med både kortare och längre ögonavstånd.

Kort ögonavstånd är aldrig en fördel, men det är inte heller någon stor nackdel på ett vapen med liten rekyl. På studsare med kraftig rekyl och på kombivapen bör du välja ett kikarsikte med relativt stort ögonavstånd. Annars finns risken att du slår kikarsiktet i ögonbrynet ifall du slarvar med rekylupptagningen. Oavsett ögonavstånd bör kikarsiktet ha en mjuk eller fjädrande bakkant.

10. Synfält

Synfältet beskriver hur bred bilden är på 100 meter vid en given förstoring. Jämför du flera sikten på exempelvis 3x förstoring kommer du att upptäcka att det är en viss variation i synfält, men den är ganska liten. I huvudsak bestäms synfältet av vilken förstoringsgrad du använder. Vill du ha största möjliga synfält – vilket är bra för att fånga upp målet vid snabba skott – ska du först och främst se till att välja ett kikarsikte som har en låg lägsta förstoring.

11. Vikt och längd

Kikarsiktets storlek – framför allt vikten – påverkar vapnets totalvikt och balans. På ett litet och lätt vapen passar ett litet och lätt sikte bäst, men på ett vapen som redan är stort och tungt och avsett att skjuta med stöd behöver du inte tveka inför att montera ett tungt sikte. Att kombinera ett lätt vapen med kraftig rekyl och ett tungt kikarsikte kan skapa problem. Rekylkrafterna på fästet blir stora. Väljer du den vägen ska du välja ett kikarfäste av toppkvalitet.

Kikarsiktets storlek verkar vara en ickefråga för vissa jägare, medan andra störs av ett stort och tungt sikte. Be gärna att få känna på andras kombinationer av vapen och sikte innan du bestämmer dig.

12. Justeringsrattar

Den vanligaste typen av justeringsratt sitter skyddad under ett lock och passar bäst på nio av tio jakt­sikten.

Det klassiska jaktsiktet har inskjutningsrattar under skyddslock. Det är praktiskt och säkert. Huruvida inskjutningsrattarna är graderade i en centimeter på hundra meter, en kvarts tum på hundra yards eller en kvarts MOA spelar mindre roll på ett jaktsikte. I praktiken handlar det om en centimeter eller sju millimeter per klick på 100 meter.

Du kan också välja utvändiga rattar. Om de är graderade i antal klick kallas de ofta targetrattar. Om de försetts med en skala med olika avstånd kan de i stället ha namn som avståndskompensator. Oavsett typ kan en skytt som behärskar en del teori snabbt justera en sådan ratt så att vapnet träffar mitt i på valfritt avstånd.

En förutsättning för att du ska ha någon fördel av detta är att du bedriver precisionsjakt, som till exempel säljakt eller toppjakt. Det kräver också att du provskjuter på olika avstånd och lär dig att kompensera för väderlek och höjd över havet samt att du aldrig glömmer att nollställa ratten efter föregående skott. Om du inte uppfyller alla tre förutsättningarna blir utvändiga rattar en möjlig felkälla.

Justeringsrattarna kan ha olika stor justeringsomgång. En meter på hundra meter (vilket ibland skrivs 10 MIL) brukar vara mer än nog för att skjuta in ett normalt jaktsikte, förutsatt att eventuella klackar för kikarfästet är professionellt monterade. Väljer du targetratt och har ambitioner att skjuta långhållstävling bör du ha minst det dubbla.

Detta sikte har en parallaxjusteringsratt till vänster (med ett belysningsreglage intill). För sikten som är avsedda att användas över mycket skiftande avstånd är det en fördel, annars inte.

13. Parallax

När du tittar in i okularet ser du målet och riktmedlet i en bild. Men egentligen projicerar siktet samman två bilder, dels den på målet och dels den på riktmedlet. På ett enda avstånd är projiceringen så perfekt att du kan röra ögat bakom okularet och se att riktmedlet ändå ligger helt stilla på målet. Normalt är kikarsikten inställda så att det avståndet ligger på mellan 100 och 150 meter. Det fungerar utmärkt på alla normala jaktavstånd.

Om du skjuter på mycket korta eller mycket långa avstånd kommer de två bilderna att ställa till problem. Om du rör ögat bakom okularet kan du se hur riktmedlet vandrar på målet trots att vapnet ligger stilla. Felet är i de flesta fall litet, men det finns där.

Därför har kikarsikten för exempelvis luftgevär (korta avstånd) och långhållsskytte en parallaxratt. Där kan du justera på vilket avstånd du vill att mål och riktmedel ska projiceras ihop perfekt. Parallaxjusteringen påverkar även skärpan i bilden. I vanligt jaktskytte kommer du aldrig att behöva det.

14. Avståndsmätare

Det finns kikarsikten med inbyggd avståndsmätare som även kan kompensera riktpunkten för det uppmätta avståndet. Det kan ge fördelar vid snabbt uppdykande skottchanser i svårbedömd terräng, men är ofta mindre praktiskt än ett ballistiktorn och en handkikare med inbyggd avståndsmätare.

I praktiken är ett kikarsikte med inbyggd avståndsmätare aldrig nödvändigt utan bara ett hjälpmedel som kan vara till nytta i enstaka situationer.

Har du pengarna och roas av tanken köper du det, annars väljer du utan att tveka bort det här alternativet.

15. Garanti

Ett kikarsikte för jakt kan råka ut för en del hård behandling. Det är ditt eget ansvar att skydda linserna och undvika repor på tuberna, men siktet ska vara garanterat vattentätt och helst ha en bra garanti. Som regel finns det en lång garantitid för mekaniska fel och en kortare för eventuell elektronik. Vissa garantier följer siktet även vid ett begagnat köp.

Mycket billiga kikarsikten brukar förr eller senare krångla. Att köpa billigt blir ofta dyrt. I mellanprisklass får man oftast tillförlitliga sikten, men den optiska prestandan varierar. Dyra premiumsikten brukar leverera både mekaniskt och optiskt