onsdag 12 augusti

Jakt & prylar

Publicerad 2 februari 2019 - 08:00

Att välja kikarsikte handlar till en del om att ­bestämma sin budget, men minst lika mycket om att tänka igenom sin egen jakt och dess krav. Foto: Ulf Lindroth

Att välja kikarsikte handlar till en del om att ­bestämma sin budget, men minst lika mycket om att tänka igenom sin egen jakt och dess krav. Foto: Ulf Lindroth

Så väljer du rätt kikarsikte

Premium

Vissa kikarsikten är mång­sidiga, andra är ­specialiserade. Om du planerar ett köp är ­förstoring, objektiv­diameter och rikt­medel viktiga frågor.

Rätt kikarsikte är ett utmärkt hjälpmedel. Fel kikarsikte kan däremot vara mer till hinder än till hjälp, även om det är av toppkvalitet. Ditt kikarsikte ska alltså väljas utifrån just dina behov.

Det betyder inte att du ska ­strunta i kvaliteten. När det gäller optik får man oftast vad man betalar för. Dyrare kikarsikten levererar regelmässigt en exakt och pålitlig mekanik samt linser och linsbehandlingar av högsta klass, vilket ger bästa möjliga bild.

I dag brukar även sikten i ­mellanprisklass vara bra. Kvaliteten varierar lite mer, men mekaniken brukar fungera och vissa har en optisk kvalitet som är i klass med de ­bästa märkena. De allra billigaste siktena är däremot i regel markant sämre optiskt och krånglar oftare mekaniskt.

 

Lönar sig att betala för kvalitet

Ditt allra säkraste sätt att undvika besvik­elser är tråkigt nog att betala för ett ­beprövat kvalitetsmärke, även om det gräver ett hål i plånboken. Prioritera också ett stabilt fäste. Men med det sagt handlar inte allt om prislappen, eller ens om det sista lilla i skärpa eller skymningsegenskaper.

Du kan få ett alldeles tillräckligt bra kikarsikte i mellanprisklassen, eller ­genom att köpa ett toppmärke begagnat. Rätt kikarsikte ska först och främst ha rätt specifikation­er för att passa till just din jakt.

I det här numret och i nästa tittar vi på vilka olika faktorer du bör ta hänsyn till. Vi börjar med de som definierar kikarsiktets användningsområde; förstoringsgrad, objektivdiameter, ljustransmission och riktmedel.

 

Förstoringsgraden avgör till vilken jakt siktet passar. Det är vanligare att den lägsta förstoringen är för hög, än att högsta förstoringen är för låg.

Förstoringsgraden avgör till vilken jakt siktet passar. Det är vanligare att den lägsta förstoringen är för hög, än att högsta förstoringen är för låg.

1. Förstoringsgrad

Förstoringen är avgörande för om ett sikte passar till en given jaktform. I dag har de allra flesta kikarsikten en variabel förstoring och kan därför användas i skiftande situationer, men högsta och lägsta förstoring sätter ändå gränser för användningsområdet.

Stor förstoringsväxel är ett viktigt marknadsföringsargument. Ett sikte med förstoringsspannet 2–16x sägs ha åtta gångers förstoringsväxel, ett sikte med 2,5–10x förstoring sägs ha fyra gångers förstoringsväxel.

En stor förstoringsväxel kan absolut göra siktet mer mångsidigt, men den är på inget sätt nödvändig. Fundera mindre på växeln och mer på vad siktets lägsta och högsta förstoring innebär rent praktiskt.

Hög förstoring har fördelen att ge dig en bättre bild av målet, förutsatt att optiken är så god att bilden inte blir oskarp på de högsta förstoringsgraderna. De tydligaste nackdelarna – och de kan vara avgörande – är att det blir svårare både att snabbt hitta ett mål i kikarsiktet och att se träffen genom siktet.

 

Grundläggande riktlinjer

Låg förstoring gör det lättare att hitta målet i kikarsiktet och låter dig se mer av terrängen runt målet. Det blir också lättare att se viltet teckna i skottet. De största nackdelarna är att det kan vara svårt att uppfatta detaljer som kvistar längs kulbanan, eller antal taggar i en krona, samt att ett grovt medförstorande riktmedel kan skymma mycket av ett mindre vilt på avstånd.

Här är några grundläggande riktlinjer:

•  Ska siktet övervägande användas på klövvilt på korta avstånd och i snabba situationer är förstoringsintervall som 1–4x, 1,5–6x eller 1–8x lämpliga.

•  Ska siktet användas till all din jakt, men din klövviltjakt innebär oftast lugna skott i öppna pass och du vill dessutom jaga -småvilt med siktet, då är förstoringsintervall som 3–9x, 2,5–10x eller 2–16x lämpliga.

•  Ska siktet användas till jaktformer där lugna precisionsskott på dryga håll är regel behöver du ändå inte någon väldigt hög förstoring, men vid vissa tillfällen kan du säkert uppskatta högre förstoringar än andra jägare brukar använda. Förstoringsintervall som 4–16x, 3–18x eller 2,8–20x kan vara intressanta.

•  En lägsta förstoring över 3x begränsar siktet och en högsta förstoring på 12x räcker till snart sagt allt skytte. En högsta förstoring över 20x tillför i praktiken inget av nytta vid några jaktskott.

 

Om siktet ska användas i dagsljus spelar inte objektiv­diametern så stor roll. Men när skymningen faller kommer en större objektivlins att samla in mer ljus.

Om siktet ska användas i dagsljus spelar inte objektiv-diametern så stor roll. Men när skymningen faller kommer en större objektivlins att samla in mer ljus.

2. Objektivdiameter

Objektivdiametrar varierar oftast mellan 24 och 56 millimeter. De vanligaste måtten är kanske 24, 42, 50 och 56 millimeter.

En liten objektivdiameter innebär att mindre ljus släpps in i siktet. Det har ingen betydelse under dagsljusjakt och särskilt inte på sikten med låg förstoring. Samtidigt blir siktet både mindre, lättare och billigare.

För en passkytt på älgjakt eller drevjakt kan 24 millimeters objektivöppning räcka utmärkt.

En stor objektivdiameter släpper in mer ljus och ger en fördel i svagt ljus. Samtidigt innebär det att siktet blir större, tyngre och dyrare. Det finns också en gräns för hur mycket ljus ögat kan tillgodogöra sig. Den så kallade utgångspupillen anger hur stor ”ljusstrålen” ur siktet mot ögat blir. Om siktets utgångspupill är större eller mindre än ögats maximala pupillstorlek kommer ögat i en situation med svagt ljus att tillgodogöra sig bilden sämre än om de två är lika stora.

Utgångspupillen kan räknas ut med formeln Objektivdiameter i millimeter /förstoringsgrad. Är objektivdiametern 56 millimeter och förstoringen 8x blir utgångspupillen sju millimeter, vilket anses vara den största diameter ett ungt människoöga kan tillgodogöra sig. Pupillen i ett äldre öga kan vidga sig mindre och är några årtionden senare bara fyra–fem millimeter.

Även en äldre jägare kan tillgodogöra sig den större ljusmängden i ett kikarsikte med stort objektiv. Han eller hon optimerar bara sin bild genom att ställa in en lite högre förstoring. Men en 50-årig jägare som av en eller annan anledning inte vill använda mer än exempelvis 8x förstoring, vilket är alldeles tillräckligt vid åteljakt på korta avstånd, klarar sig ungefär lika bra med ett objektiv på 40 millimeter som med ett på 56 millimeter. Den lösningen blir då lättare och billigare.

Det teoretiska begreppet skymningstal bygger på objektivdiameter och förstoring, men är överflödigt om du förstår utgångspupillens betydelse.

 

Ett sikte som ska användas i svagt ljus bör ha en stor objektivöppning, men ljustransmis­sion är också viktig.

Ett sikte som ska användas i svagt ljus bör ha en stor objektivöppning, men ljustransmis­sion är också viktig.

3. Ljustransmission

Om du funderar på objektivdiametern med tanke på jakt i svagt ljus ska du även ta en titt på kikarsiktets ljustransmission. Det anges som en procentsats i den tekniska specifikationen av kikarsiktet.

Den siffran skvallrar om hur mycket av det ljus som kommer in genom objektivet som faktiskt når fram till ögat och bidrar till bilden. En ljustransmission över 90 procent är mycket bra.

Ett kikarsikte med en objektivdiameter på 50 millimeter och en ljustransmission på till exempel 93 procent kan passa bättre på en mörk vakjakt än ett med en objektivdiameter på 56 millimeter och en ljustransmission på 85 procent. En hög ljustransmission ger också en vink om god optisk kvalitet, eftersom det vittnar om att glas och linsbehandlingar är av högsta klass.

Om den tekniska specifikationen för ett kikarsikte inte anger ljustransmission är det knappast bortglömt. Du kan utgå från att värdet är relativt dåligt.

 

Ett belyst riktmedel kan ge tydliga fördelar i vissa situationer. Om något ska prioriteras är det möjlig­heten att välja rätt nattbelysning. Dagbelysning är inte alls lika viktig.

Ett belyst riktmedel kan ge tydliga fördelar i vissa situationer. Om något ska prioriteras är det möjlig­heten att välja rätt nattbelysning. Dagbelysning är inte alls lika viktig.

4. Riktmedel

Det finns en riklig flora av olika riktmedel, men i ett lågförstorande sikte för snabba skott är ett rejält och tydligt riktmedel bäst. I ett högförstorande sikte för precisionsskytte är ett fint hårkors lämpligt. I allroundsiktet är ett hårkors med en dot i mitten ett bra val.

Viktigare än den exakta utformningen är belysning samt om riktmedlet är medförstorande eller inte.

Belysning är aldrig någon nackdel, förutsatt att den är jämn och fin och kan anpassas till ljusförhållandena. I dagsljus klarar man sig i praktiken fint utan ett belyst riktmedel, men det kan hjälpa ögat att hitta rätt snabbt. I mycket svagt ljus är en bra nattbelysning till stor hjälp.

Medförstorande riktmedel varierar i storlek då förstoringen ändras. Det ger en möjlighet att använda riktmedlet för en grov avståndsbedömning. Har kikarsiktet ett så kallat taktiskt riktmedel är ett medförstorande riktmedel nödvändigt för att systemet ska komma till sin rätt.

Icke medförstorande riktmedel behåller samma storlek trots att förstoringsgraden och bilden av målet ändras. Det gör riktmedlet tydligt vid snabba skott på låg förstoring, men jämförelsevis fint vid lugna skott på hög förstoring och är praktiskt på ett jaktsikte.

Skribent

Ulf Lindroth

ulf.lindroth@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Vapen till salu på Annonstorget

#Svenskjakt

Byssa’ är redo 🌲💥
.
.
.
#jakt #jaktliv #norma #stalonljuddämpare #älgjakt #hund #jakttjej #jämthund #fjerunsleia #fjerunskennel #övningsskytte #308win #svenskjakt #swedishhunter #nordiskjakt #swe_hunters
...

Sommaren är kort. Projekten är många men listan blir kortare för varje dag och vi närmar oss dagen med en röd ring i kalendern.
.
.
.
#jämte #jämthund #jämtlanninpystykorva #jakthund #älghund #swedishelkhound #urhund #ståndskall #eftersök #älgjakt #elgjakt #hirvijahti #moosehunting #happyhunter #jaktliv #svenskjakt #nordichunter #swedteam #wehuntapp #garminsweden
#urskogens
...

Räven kom ut på 400 meter igårkväll 🦊 Sen for den in i skogen. Försökte att locka på den men utan resultat.
.
.
.
#rävjakt #foxhunting #predatorhunting #dinjaktbild #passionforhunting #jagd #jagt #waidmannsheil #huntinglife #jägare #alltomjaktochvapen #nordichunter #gohunt #jaktbilder #huntingpic #huntingday #huntingislife #svenskjakt #zeisshunting #metsästys #blaser #blaserr8 #blaserr8professionalsuccess #blaserr8success #teamblaser #blasersweden #swedenhunting #huntingtime #jaktforlivet #jaktärjakt
...

Love my toys 😃😘🐾 ...

Mindre än en vecka kvar till bockpremiären! Har du utrustningen i ordning? Är bockarna lokaliserade?

Vid sidan av bössa och plugg, vad missar du absolut inte att packa med dig till din premiär? 🦌🦌💥💥
.
.
#bockjakt2020 #bockjakt #jakt #jägare #merkelhunting #normaprecision #normaoryx #niggeloh #morakniv #neverlostgear #gecohunting #gecooptics #svenskjakt #ruaghunting
...

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Samtidigt på JaktPlay