I södra och mellersta delen av landet får allt fler jaktskytte­banor begränsningar av skjuttider beroende på buller.

När träningsmöjligheterna ­minskar på skjutbanorna blir det ­svårare att lyckas med mängd­träning. Om man har begränsade möjligheter till skytteträning är det desto viktigare att den träning som blir av sker med kvalitet.

”Den kanske viktigaste kulskytteträningen gör man hemma, utan ammunition.

Ett mindre antal kvalitetsskott kan ändå vara av värde. Men den kanske viktigaste kulskytteträningen gör man hemma, utan ammunition. Torrträning är måhända inte det roligaste man kan ägna sig åt, men det är här man lägger grunden i skyttet. Genom att nöta in handgrepp och moment bygger man upp sitt muskelminne vilket man har stor nytta av vid både jakt och skytte på bana.

En viktig detalj vid frihandsskytte är kroppsställningen. Om vi börjar med fötterna så rekommenderas en grundställning som ges av att högerskytten sträcker vänster arm med knuten hand och knogarna upp i skjutriktningen.

Foto: Olle Olsson

Stå rätt med fötterna

Rikta blicken med siktögat över knogarna. Den fotställning som ger bekvämast förutsättningar att sträcka ut armen brukar vara en bra grund. Vänsterskytten gör samma sak fast med höger arm. Bredden mellan fötter­na bör vara som när man står still. Vila lika mycket vikt på båda fötterna och lås inte knävecken.

Foto: Olle Olsson

Håll vapnet riktig

Handgreppet kring vapnet ska vara bestämt men inte krystat hårt. Avfyrningshanden ska dra vapnet mot axeln. Tänk dig att 70 procent av trycket mot axeln ges av avfyrningshanden, den främre handen har en mer stödjande funktion.

Avfyrningshandens grepp runt stocken är viktigt, särskilt att pekfingret går fritt till avtryckaren. Vi har olika stora händer och längd på fingrarna, och en bössa som passar den ena passar inte den andra. Just utformningen av pistolgreppet skilj­er sig en hel del mellan olika vapenmodeller och det brukar löna sig att klämma och känna innan vapenköp.

Korrekt avfyrningsteknik

En av de viktigare sakerna kring kulskytte är en korrekt avfyrningsteknik. Handhavandet är mycket viktigare än att studsaren har ett bra avtryck. Tekniken lär man in gen­om torrträning. Möjligen ska man vara lite försiktig med att i större omfattning torrklicka vapen för kant­antändningspatroner. På dylika vapen slår slagstiftet vid varje av­fyrning mot patronlägets kant, vilket på sikt kan skada vapnet.

”Det bör ­poängteras att ­förbelastningstekniken ska nötas in med oladdat vapen hemma och inte med laddat vapen på skjutbanan.”

Många väljer att hålla fingret borta från avtryckaren ända tills skottet ska gå. Säkerhetsmässigt är detta givetvis korrekt men det är sällan en nyckel till framgångsrikt skytte. Om man istället lär sig att lägga pekfingret på avtryckaren kort innan skott­ögonblicket förbättras avfyrningarna markant. Denna lilla förbelastning av trycket leder till betydligt exaktare avfyrningar vare sig det handlar om kul- eller hagelskytte.

Det bör ­poängteras att ­förbelastningstekniken ska nötas in med oladdat vapen hemma och inte med laddat vapen på skjutbanan. Har man flera studsare är det högst lämpligt att justera avtrycket så lika som möjligt mellan vapnen. Som vanligt gäller att man inte ger sig på att skruva avtryck om man inte har tillräcklig kunskap.

Foto: Olle Olsson

Blicken på målet

Ett bra tips till frihandsskyttets utgångsställning är att ha studsarkolven i armhålan och att alltid låta mynningen vila strax under målet eller där målet förväntas dyka upp. Man får då ett kort lyft där risken är mindre för anläggningsfel.

Låt blicken hela tiden vila på målet, även om du ska skjuta flera skott. Påfallande många skyttar med repeterstudsare tittar ner i vapnet när de repeterar i en ny patron. Då har man skapat ett onödigt moment för ögat som på nytt får leta upp målet. Försök lära in en teknik där repeteringen sker vid axeln. En gummikula på slutstyckets handtag brukar underlätta.

”Kolvhöjden ska vara anpassad till skytten och det sikte som är monterat.”

Några viktiga faktorer till det snabbare frihandsskyttet är anpass­ad kolvlängd, korrekt kolvhöjd och att kikarsiktet är monterat på rätt ställe. En för lång kolv är besvärlig att lägga an med. En för kort kan göra att kikarsiktet hamnar farligt nära ögonbrynet …

Kolvhöjden ska vara anpassad till skytten och det sikte som är monterat. Ställbar kolvkam är bra och inte bara en modetrend bland nyare studsare.

Montera kikarsiktet så att det vid anlägg ger full kikarsiktesbild direkt. Ser du svarta kanter sitter kikarsiktet fel.

Skjutteknik stillastående mål

Frihandsskytte mot stillastående mål brukar gå bättre om man lär sig skjuta i en rörelse. Det är nämligen få förunnat att likt våra skidskytte­atleter kunna hålla vapnet stilla mot en och samma punkt. De flesta förbättrar skyttet rejält om de lär sig att skjuta med lyft. Välj en riktpunkt strax under det ställe du vill träffa. Lyft vapnet en smula antingen musk­ulärt genom att försiktigt sträcka på dig i midjan eller genom att andas in. Låt skottet gå precis innan du är uppe mot målmitt. Provar man in denna teknik så lär man sig snart sin egen mest lämpliga avfyrningspunkt.

Foto: Olle Olsson

Skjutteknik rörligt mål

De flesta skjuter mot rörligt mål med fast framförhållning. Vapnet rörs i samma hastighet som målet och med en anpassad framförhållning. Ett problem med denna teknik är att man lär in ett mönster som inte stämmer. Med fast framförhållning är denna cirka 50 centimeter på älgbanans 80 meter. Om vi minskar avståndet eller om målet är långsammare kommer vi att skjuta framför målet om vi lärt in att ”hålla under örat” på figuren. En annan nackdel med fast framförhållning är att det inte är ovanligt med en och annan oförklarlig bom långt bak. Ofta är det vår hjärna som lurar oss att bli alltför noggranna i vår riktning och resultatet blir att vi istället stannar rörelsen i skottögonblicket.

Offensiv sving

En del väljer istället att skjuta med vad vi kan kalla för offensiv sving. Starten är likadan som med fast framförhållning – låt målet komma fram (tänk jakt – du lyfter ju aldrig vapnet mot okända mål ute i jaktmarkerna), fånga upp målet och kom in i dess fas, åk ifrån målet men istället för att ”haka fast” framför målet låter man skottet gå i samma moment som när man åker ifrån.
På älgbanans 80 meter brukar det ställe där älgfigurens hals fäster mot kroppen vara ett bra riktmärke. Viktigt med denna teknik är att verkligen ha en offensiv sving och att bli av med skottet. Rider man med länge blir det träff långt bak. En liten finess med offensiv sving är att framförhållningen brukar bli ganska rätt bara man tränat in en målbild. Snabba mål ger snabb sving, långsamma mål långsammare sving. På kort håll hinner man inte svinga så långt innan skottet går, tvärtom på längre håll.

Oavsett vilken teknik man väljer att tillämpa är det precis som vid ­hagelskott mot rörliga mål att ­stannar man rörelsen vid skott, ­kommer det att sitta långt bak.

Foto: Olle Olsson

Våga prova skjutstöd

En klass 1-studsare med kikarsikte blir tung för de flesta efter några serier frihandsskytte. Varför inte prova någon form av skjutstöd? En enkel skjutkäpp med rätt längd (upp till nästippen) är klart användbar på älgbanan liksom björnstödet som sätts kring midjan. Båda är dess­utom fullt godkända vid prov- eller märkes­tagning.

Skyttebio ett nytt begrepp

På senare år har det byggts upp ett antal skjutbiografer i framför allt södra och mellersta Sverige. Dessa erbjuder en fantastisk skjutträning mot en filmduk, med filmer med olika viltarter i växlande miljöer. Ett tips är att åka dit i ett kompisgäng. Är man för få är det risk att studsaren skjuts alltför varm. Var välförsedd med ammunition – det är nämligen väldigt roligt. Ett annat tips är rödpunksikte eller kikarsikte utan förstoring vilka gör sig bättre i biografmiljön.

Mattias Lilja