måndag 20 september

Jakt & prylar

Publicerad 5 september 2021 - 09:00

Samspelet mellan skytt, vapen och skjutstöd påverkar träffläget. Den som inte bara skjuter in vapnet själv utan dessutom provskjuter det från jaktliga stöd undviker överraskningar. Foto: Ulf Lindroth

Rekylen flyttar träffarna

Premium

Så här års tänker många jägare inskjutning. En del ber en jaktkamrat om hjälp, men det finns goda skäl att göra jobbet själv. Skytten påverkar hur vapnet rör sig i rekylen, vilket i sin tur påverkar träffläget.

Kanske har du fått rådet att skjuta in vapnet själv. Det åtföljs ofta av argumentet att olika ögon uppfattar riktmedlet olika och därför kan få olika träfflägen. Rådet i sig är gott, men anledningen är inte att ögonen kan spela dig ett spratt.
Det kan hända med öppna riktmedel, men har ditt vapen ett kikarsikte kan du normalt bortse från sådana problem.
Den viktigaste anledningen till att du ska skjuta in ditt eget vapen är att rekyl­ upptagningen varierar från skytt till skytt.
Vapnets rörelse påbörjas i samma ögon­ blick som kulan startar sin väg genom loppet. Även om det mesta av rekylrörelsen sker efter att kulan lämnat loppet, kommer det lilla som händer i rekylens inledning att synas framme på tavlan.

 

Kroppsbyggnad och skytteteknik

Samspelet mellan vapen och skytt har mycket att göra med kroppsbyggnad
och skytteteknik. Det är den viktigaste förklaringen till att olika skyttar får skilda träfflägen med samma vapen.
Varken ljuddämpare eller mynnings­ bromsar löser det här problemet. De dämpar rekylen, men eftersom de arbetar med krut­ gaserna som lämnar pipan gör de i princip hela sitt jobb efter att kulan lämnat loppet. Då har träffläget redan avgjorts.
När en och samma skytt byter mellan skjutställningar och inskjutningsstöd kommer det att ge måttliga utslag på träff­ läget. Men det kan ändå röra sig om åtskilliga centimeter på 100 meter, vilket kan vara tillräckligt för att skytten ska börja tvivla på sig själv eller på sitt vapen.

Under jakten kan sådana skillnader till följd av skjutställning minska skyttens marginaler vid ett enkelt klövviltskott. För en småviltjägare kan de vara tillräckligt besvärliga för att orsaka skadskjutningar eller bommar.

 

Tänk på skjutställningen

Problemet hanteras genom att du själv skjuter in vapnet och dessutom ägnar en tanke åt skjutställningen. Siktet blir då inskjutet utifrån din egen rekylupptagning.
Här följer några tips. Målet med dem är inte högtflygande – det gäller bara att se till att inskjutningen blir gjord så att du kan vara säker på träffläget när du tar dina jaktskott.
Men en trolig bonus är dessutom tätare träffbilder.

 

Alla stöd är inte skapade lika. I det här fallet visade sig den bortre lösningen med mjuka stöd ge större spridning. Stödet närmast i bild användes i sitt lägsta läge och gav tätare träffbild­ er. Men det gav högre träffläge om pistolgreppets bakre kant vilade direkt mot det stumma bakre stödet, jämfört med om det fanns någon centimeters spelrum. Foto: Ulf Lindroth

1. STÄLL KRAV PÅ STÖDET

Ställ krav på stödet vid den grund­ läggande inskjutningen. Stödet ska först och främst vara stadigt. En stadig skjutbänk är förstås utmärkt. Liggande skytte över benstöd i lämplig höjd är ett bra alternativ, särskilt om du kommer att skjuta liggande under jakt. Oavsett om du skjuter från bänk
eller liggande ska vapnet ha stadigt stöd både under förstock och kolv.
Kan kolven röra sig nedåt i rekylen är det troligt att det ger en höjd spridning. En lämplig kudde under kolven kan förhindra det. Vapnet får samtidigt inte vila på något hårt. Brädor eller metall är bannlysta. Om vapnets vibrationer går in i ett hårt stöd kan både träffläget ändras och spridningen öka. Dessutom kan det bli repor och märken på vapnet.

 

Undvik alltför udda ställningar och grepp. Det kan alltid påverka rekyl­ rörelse och träffläge. Vissa vapentyper, som den här halvautomaten, är dessutom känsliga för var stödet möter förstocken och det problemet kan förvärras med ökad press. Foto: Ulf Lindroth

2. ORDNA EN BEKVÄM STÄLLNING

Utgå inte från att skjutbänken duger som den är. Om sittplatsen är låg i förhållande till bordet får du sträcka dig för att greppa vapnet. Då är risken överhängande att du inte har särskilt mycket att sätta emot i rekylen. Ett tydligt kvitto på det är att vapnet hoppar kraftigt i skottet. Resultatet kan bli stor spridning och troligen relativt höga träffar.
Är stolen för låg är det bäst att hämta något att sitta på innan du ens börjar skjuta. Ibland räcker det med ett dubbelvikt vapenfodral. När du sitter i rätt höjd i förhållande till skjutstödet hanterar du vapnets rekylrörelse mycket bättre.
Är stolen i stället för hög i förhållande till bänken blir du tvungen att skjuta framåtböjd. Det kan fungera bra om bänken ger utrymme för en avslappnad framåtlutad position, men om du måste inta en krum och obekväm ställning blir skyttet lidande. Försök i så fall att bygga upp höjden på skjutstöden, eller överväg att skjuta liggande i stället.
Vid liggande skytte ska benstöden ha en höjd som gör att armbågarna vilar avslappnat på marken. Du ska få bra bild genom kikarsiktet utan att behöva anstränga nacken. Alltför låga eller alltför höga benstöd försvårar skyttet. Bekvämt ska det vara.
Glöm inte skjutkudden under kolven. Din stödhand håller i normalfallet inte förstocken utan kramar kudden för att finrikta i höjdled. Kudden ska vara fast och lagom stor för att ge ett stadigt stöd under kolven.
Bakkappan hamnar ofta för lågt vid liggande skytte. Ibland går det att få bättre axelkontakt med aningen högre benstöd. Axelkontakten är viktig, utan den glider bakkappan in under nyckelbenet i rekylen. Följden blir höjd­ spridning och i värsta fall ett kikarsikte i pannan.

 

Å ena sidan syns här en ganska dålig grund­ precision, å andra sidan visar bilden tydliga exempel på hur olika stöd kan påverka träffläget. Foto: Ulf Lindroth

3. LÄR DIG ATT GÖRA LIKA

En jägare tar jaktskott i olika ställningar, men med god skytteteknik minskar skillnaderna i träffläge från ställning till ställning.
I vissa precisions­ sammanhang är det effektivt att hålla i vapnet så lite och så löst som möjligt. Problemet med det är att risken för ändrat träffläge ökar när det inte går att skjuta på just det sättet. Personligen känner jag att ett fast grepp
om vapnet – med tre återkommande kontroll­punkter – ger de minsta träfflägesskillnaderna mellan olika ställningar.
• Samma kolvtryck mot axeln. I liggande skytte trycker jag fram kroppen mot vapnet och känner en viss press mot axeln. I stående skytte drar jag vapnet in i axeln tills jag känner samma press.
• Stadig kindkontakt mot kolvkammen vid full bild genom kikarsiktet. Kindkontakten ska vara fast och den ska vara konstant mellan alla skjut­ ställningar.
• Fast grepp om pistolgreppet. Inte så ansträngt att det blir skakigt, men som ett fast handslag. Andra skyttar föredrar ett lösare grepp, det viktigaste är att vara konsekvent.
Tillsammans blir checklistan axeltryck, kindkontakt och handgrepp ett effektivt sätt att undvika oväntat stora träfflägesavvikelser mellan olika ställningar. Det är inte hugget i sten att du landar i exakt samma checklista, men den är värd att prova.

 

Om jakten innebär skytte med benstöd, är det en god idé att också provskjuta med dem. Foto: Ulf Lindroth

4. PROVSKJUT OLIKA STÄLLNINGAR OCH STÖD

Redan när du själv gjort en inskjutning av ditt eget vapen från skjutbänken kan du vara färdig och ha tillräckligt bra kontroll på träffläget för normal klövviltjakt.
Kommer precisionskraven att vara högre bör du göra ytterligare tester, för du lär inte ta jaktskotten från skjutbänk.
Provskjutningar i olika ställningar ger ett värdefullt facit. Till exempel ligger kanske träffläget någon centimeter högre på 100 meter om du skjuter med stöd på ryggsäck i stället för benstöd. Det vill du veta, inte tro. Vissa vapen och vissa skjutställningar kan ge betydligt större avvikelser än så.
Testa dina viktigaste stöd. Det kan vara långa benstöd för sittande skytte och korta för liggande skytte. Det kan vara stöd på tornkant eller liggande med stöd på ryggsäck. Nivå ett är att notera skillnader i träffläge, men på nästa nivå tränar du i stället bort dem. Genom att arbeta med tekniken i en viss skjutställning kan det vara möjligt att nå precis samma träffläge vid skytte från bänk.
Lätta vapen med kraftig rekyl kan behöva ett fast grepp om förstocken för att uppföra sig ordentligt.
I andra fall kan ett fast stöd under kolven vara en problemlösare. Jobba hela tiden med din checklista för greppet.

 

Det här vapnet hade ursprungligen en svinryggskolv, vilket ger en lågt placerad bakkappa. Eftersom det skulle användas till liggande kulskytte ändrades kolven genast till rak kolv. Ställbar kolvkam och bakkappa förbättrade ergonomin ytterligare. Foto: Ulf Lindroth

5. ANPASSA UTRUSTNINGEN

Problemet med rekyl kan minskas utan att byta vapen. Ett första steg kan vara att inte skjuta tyngre kulor eller hårdare laddningar än uppgiften kräver.
Den rekyl som ändå återstår blir sedan lättare att hantera om rekylkraften går så rakt bakåt som möjligt. En bakkappa som kan höjas hjälper till på
den punkten. I vissa fall kan det vara värt att överväga att byta kolv. Många traditionella kolvar har bakkappan lågt placerad i förhållande till pipan. Det kan ge en behaglig ställning vid stående skytte, men i rekylen vrids vapnet automatiskt uppåt. En rak kolv med möjlighet att justera både bakkappa och kolvkam är mycket snällare mot skytten.
Tunga kikarsikten sägs ibland göra vapen toppranka. Det kanske är ett problem i någon situation, men ett tungt sikte bidrar samtidigt med vikt ovanför pipan. Ju jämnare fördelat vapnets vikt är runt loppets axel, desto rakare kommer rekylen att bli, så ett tungt sikte kan balansera en del av stockens vikt och ge en mer lätthanterlig rekylrörelse.

Skribent

Ulf Lindroth

ulf.lindroth@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram