Inför ett test måste det alltid göras en del prioriteringar. Det gäller att identifiera vad som är viktigt och hur det kan testas. Av den anledningen skiljer sig det här testet av vaksikten från de senaste optiktesten i Svensk Jakt.

Fokus ligger helt och hållet på funktionen i svagt ljus. Vi har inte testat mekaniska funktioner som inskjutningsrattar och vi har inte heller testat optiken i dagsljus. Den här gången har det bedömts vara mindre viktigt.

Väntan på fullmåne

Vi har enbart testat två egenskaper. Dels förmågan att återge detaljer i svagt ljus, mätt på en testtavla med svartvita mönster, dels om belysningen kan ställas tillräckligt svagt för finlir i mörker.

Detta var alldeles tillräckligt mycket att bita i.

En jämförelse i svagt ljus är nämligen svår. Först och främst för att skymning och gryning innebär alltför snabba ljusförändringar för en rättvis jämförelse av nio sikten.  Vi har därför inväntat en molnfri natt med fullmåne. Den inträffade den 13 oktober 2019. Då fick vi möjlighet att testa siktena om och om igen. Det gick att tända lampor, göra inställningar, vänja ögonen vid mörkret igen och fortsätta testa.

Siktena testades på två avstånd, 100 meter och 50 meter. De flesta jaktsikten är optimerade för avstånd kring 100 meter, vilket är rimligt med tanke på jakt i dagsljus. Men de flesta jaktskott
i svagt ljus skjuts på jämförelsevis korta avstånd.

Avgörande detalj

Genom att testa även på 50 meter kunde vi fånga upp intressanta skillnader i siktenas egenskaper. Det var lättare att gradera skillnaderna där, men dessutom syntes värdet av att kunna justera siktets parallax för det kortare avståndet.

Nästa val gällde på vilken förstoring siktena skulle testas. Eftersom förstoringen påverkar utgångspupillen måste även detta eviga diskussionsämne adresseras. Så här gjorde vi.

20-åringens teoretiska utgångspupill på sju millimeter var inte aktuell. Eftersom jag hittat uppgifter om runt sex millimeter för en 40-åring och fyra millimeter för en 60-åring utgick jag från att runt fem millimeter skulle kunna vara optimalt för någon som är 49. Men eftersom det är svårt att placera ögat på tiondels millimetrar när ställdes förstoringarna in för att ge en utgångspupill på sex millimeter. Det innebar drygt 9x för de åtta siktena med 56-objektiv och drygt 8x för siktet med 50-objektiv.

Svensk Jakt testar nio allroundsikten

Teori i all ära. Valet av utgångspupill har betydelse för att siktet utnyttjas på bästa sätt. Ljustransmission, inte minst i den blå delen av färgspektrat, sätter gränser för optiken. Det och flera andra parametrar går rentav att räkna på. Men testet skulle vara praktiskt.

Detaljer av målbilden

Efter test på den optimerade förstoringen gjordes därför en åkning genom förstoringsspannet på alla sikten för att se om det möjligen gick att fånga upp fler detaljer av målet, helt oavsett teorin. Detta gjordes dels på 100 meter, dels på 50 meter. Ibland behövde en lampa tändas och därefter behövde mörkerseendet återställas och kikarsiktena få ett par chanser till i olika inbördes ordning, så att inte variationer i ögat skulle slå igenom. Och så gick natten.

Jämnare än förväntat

Hur det gick kan du utläsa av resultaten i pdf:en nedan. Men några slutsatser tål att nämna. Den första var att siktena var mycket jämnare än väntat i fråga om detaljupplösning när det gällde optimerad förstoringsgrad på 100 meter. Den andra var att bättre bild bara uppnåddes genom ökad förstoring, aldrig genom minskad, och bara i några få av siktena. Den tredje slutsatsen var att toppstriden på 50 meter enbart inkluderade sikten med parallaxjustering.

Till sist testades även belysningen, men enbart i ett avseende. Vi ville se hur svagt den kunde ställas, eftersom en extremt svag belysning kan vara överlägsen för finriktning i verkligt dåligt ljus.

Ladda hem testet

Här kan du ta del av Svensk Jakts test (pdf)