Junsele sockens sigill från 1600-talet. Gunnel Snålla skaffar bark till brödet med en barkspade. På Junseles blågula flagga finns i dag bara barkspaden kvar. Sigill: Östanbäcks släktförening i Junsele
Älgberättelser – del 7: Kvinnan som först tämjde älgen
PremiumIntresset för älgen tycks vara evigt – åtminstone i den svenska jägarkåren. Kjell Danell, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet och författare till flera böcker om jaktens historia, har botaniserat i älgens historia. Resultatet: en artikelserie i åtta delar om älgens och älgjaktens historia.
Gunnel Snålla, eller Gunhild den Snälla, räknas som ”den första” norrländska kvinnan. Hon omnämns i ett gränsdragningsprotokoll från 1273 och sägnerna om henne är många och varierar från plats till plats och över tid.
Gunnel bosatte sig i Junsele på sent 1000-tal, före det att Ångermanland blivit kristnat. Hon höll en älg som rid- och dragdjur. En gång slog hon vad med samen Kil om vem som först skulle komma till julottan i Sånga. Kil åkte rännarskidor och Gunnel red sin älg. Kampen var jämn i början, men Gunnel var den som först kom fram. Älgen föll ned död på kyrkbacken och samen Kil omkom i Kilforsen, som än bär hans namn.
Kyrkklocka
En annan gång köpte Gunnel en kyrkklocka på marknaden, hängde den om älgens hals och red till Junsele där hon skänkte klockan till kyrkan. Hon blev Junseles sockens skyddshelgon.
Olaus Magnus skrev i mitten av 1500-talet i sin nordiska historia om älgar som i snabb fart drog slädar över isarna, mycket snabbare än hästarna. Älgen var ett tåligt djur när det gällde hunger och törst och kunde springa dag och natt.
Karl XI umgicks därför med planer om ett beridet älgregemente under senare delen av 1600-talet. Men när rymmare börjat använda älgar som på ett dygn kunde rida mellan Ystad och Stockholm skrinlades planerna. Tänk om älgarna kom i fiendens händer!
Läs även
• Samtliga älgberättelser i serien
Under frihetstiden ville man åter förverkliga de patriotiska tankarna på älgar som nyttiga husdjur. De födde sig själv hela vintern, hade oxens styrka och var dubbelt så snabba som hästen.
Älgen Stolta spänd för vagn i Järnvägsparken i Älvkarleö, 1908. Foto: Wikipedia Commons
Uppfödning av älgar
I Vetenskapsakademien menade Carl Linnæus 1752 att uppfödning av älgar kunde spela en viss roll för den samiska ekonomin. Responsen i akademien blev svag. Först 1779 gick förslaget igenom och det utfästes belöningar om 30 riksdaler, motsvarande cirka 25.000 kronor i dagens penningvärde, till dem som kunde visa upp en tam älg. Två belöningar utbetalades trots att inga svar inkom.
Hur som helst blev Gunnel Snålla först med att tämja älgen. Och det var en kvinna.
Kjell Danell
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.