Trots att rådjuret har sitt troliga ursprung i sydliga lövskogsområden med medelhavsliknande klimat har det förmått anpassa sig även till den karga, nordsvenska naturen med långa, snörika vintrar och sträng kyla. Den tidiga brunsten och fördröjda fosterutvecklingen ger rådjuret stora fördelar, men även beträffande matvanor uppvisar rådjuret en oanad förmåga att anpassa sig till nya miljöer.

Taktik hos rådjur – gamla rågetter väljer inte gamla bockar

Vid en undersökning baserad på magprover från rådjur som insamlades på Grimsö forskningsstation i Bergslagen identifierades inte mindre än 56 olika växtarter i våminnehållet. Då är att märka att Grimsö ligger norr om den biologiska norrlandsgränsen och är tämligen kargt och artfattigt ifråga om växtlighet.

Viktig roll

Bärrisen spelar en viktig roll under större delen av året frånsett högsommaren. Främst konsumeras blåbär och lingon, särskilt under höst och vårvinter. Märkligt nog äter rådjuren ganska mycket lingonris även på hösten trots att detta ris är både fiberrikt och svårsmält. Rådjuren äter också själva bären, alltså lingonen. Även ljung är en omtyckt betesväxt, särskilt under senhöst och vinter.

Örtätare

Trots artfattigdomen i området äter rådjuren i huvudsak örter under sommaren. I juli domineras födan helt av örter fördelade på 26 olika arter och små mängder av varje. Bara en ört förekommer i större mängd, nämligen mjölkört eller rallarros, som är en karaktärsväxt på hyggen och yngre planteringar. Lövsly betas obetydligt. För rådjurens del håller ointresset för buskvegetationen i sig hela den snöfria delen av året.

Snödjup

Så länge snödjupet är en halv meter eller mindre gräver sig rådjuren ner till markskiktet för att komma åt bärris, men snödjupet är ingen definitiv gräns. Blir det mycket snö söker sig rådjuren till gammal granskog , där snön inte ligger så djup , eller till lättgrävda bäckraviner. Vid riktigt stora snödjup måste dock rådjuren äta en del kvist, även från tall och gran.

Svamp

Anmärkningsvärt nog hittades även svamprester i rådjurens magar under större delen av året. Vintertid skrapar rådjuren fram intorkade och djupfrysta exemplar, i huvudsak skivlingar och soppar. Dessa skrapgropar brukar synas tydligt intill foderplatserna, där rådjur samlas i större antal Gräs, halvgräs, främst kruståtel och vårfryle, återfanns ofta i materialet från vårvintern och tycks utgöra en övergångsföda mellan vinter och sommar.