Naturen har ordnat det så vist att vi har en massa beteenden, som antingen är medfödda eller så grundligt inlärda att vi utför dem utan att ägna saken en tanke. Inte tvekar du väl någonsin om i vilken hand du ska hålla gaffeln eller vilken hand du hälsar med?

Och tänk på cykling och bilkörning. Hur ofta händer det att du kommer på dig själv eller blir påmind av en passagerare att du kör på vägens vänstra sida?

Aldrig hoppa upp

Motsvarande gäller givetvis för en hund. Har den aldrig fått hoppa upp i en möbel, slutar snart möjligheten att göra det att existera i dess medvetande. Och om den till exempel aldrig fått springa efter en boll eller något annat som kastats, sitter den snällt kvar och väntar på apportkommando när husse eller matte skjutit en fågel.

Du har väldigt mycket att vinna genom att utnyttja den goda vanans makt vid uppfostran av en hundvalp. Därför ska du och hela din familj, redan innan valpen hämtas, vara överens om vad som ska gälla. Sedan gäller det att vara konsekvent. Då ska ni få se att önskvärda beteenden snart blir självklara och naturliga för valpen.

Rädsla och respekt

Eftersom det är viktigt att valpen gör rätt från början ska du göra allt för att undvika bakslag och misslyckanden.

Dessutom får hårdhänta bestraffningar absolut inte förekomma. Däremot kan du någon gång ruska om valpen i nackskinnet eller knuffa undan den. Men det ska ske snabbt och i samband med att valpen gjort fel, sekunden efteråt ska du vara lika vänlig som alltid.

En rädd valp blir blockerad för varje form av inlärning och rädsla undergräver effektivt förtroendet för människor.

Men rädsla är en sak, respekt en helt annan. Valpen ska ha respekt för människorna i sin omgivning, men den ska grunda sig på vänlig bestämdhet och konsekvens, inte på våld och bestraffning.

Artikeln är hämtad ur Svensk Jakts Tema ”Valpuppfostran” i nr 4–2010.