onsdag 2 december

Hund

Publicerad 29 oktober 2020 - 20:06

En jakthund kan råka ut för mycket under sitt liv. Det kan vara bra att tänka efter innan olyckan sker, vad som är rimlig vård. Foto: Olle Olsson

Priserna inom djursjukvården: En symbios svår att förändra

Premium

För drygt två år sedan riktade Konkurrensverket i en 100-sidig rapport detaljerad kritik på ett flertal punkter mot hur prissättningen och konkurrensen inom den svenska djursjukvården fungerar. Vad har hänt sedan dess?

I rapporten från Konkurrensverket 2018 redovisades hur marknaden för djursjukvård och marknaden för djurförsäkringar påverkar varandra, med fokus på konsumenten – djurägaren.

 

Konkurrensverket riktar kritik mot djursjukvården

Konkurrensverket ansåg då att med den höga försäkringsgrad som finns för husdjuren i Sverige, bör försäkringsbolagen försöka påverka kostnadsutvecklingen inom djursjukvården, för att det inte ska gå ut över konsumenterna genom höjda premier eller höjda självrisker. Men även konsumenterna behöver göra sitt, genom att sätta press på försäkringsbolagen och oftare byta bolag, ansåg verket.

 

Går inte att jämföra

Pristransparensen inom djursjukvården fick också kritik av verket. Det vill säga att det är svårt att få veta i förväg vad en behandling kommer att kosta, och att det därför är i princip ogörligt för djurägare att kunna jämföra priser.

I rapporten påpekades även att konsumenttjänstlagen inte omfattar behandling av levande djur. Det går heller inte att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden.

Konkurrensverket ansåg därför att konsumentskyddet behöver stärkas och att konsumenttjänstlagen borde utvidgas och gälla även för behandling av husdjur.

 

”Konkurrensverket har undersökt hur marknaden för djursjukvård och djurförsäkringar påverkar varandra. För att marknaden för djurförsäkringar ska fungera väl krävs inte bara en effektiv konkurrens mellan försäkringsbolag. Det förutsätter även en väl fungerande konkurrens på marknaden för djursjukvård. Konsumenters valmöjligheter och beteende påverkar också konkurrensen på de båda marknaderna.”

– Ur Konkurrensverkets rapport 2018

 

Någon uppföljning av rapporten har inte gjorts:

– Vi har inte gjort någon uppföljning av rapporten från 2018. Det finns inget särskilt uppdrag att göra det, säger Stefan Jönsson, Konkurrensverket.

 

Tre aktörer

Enligt branschföreningen Svensk Djursjukvårds rapport från 2019 är det tre aktörer som styr priserna på djursjukvården: Djurägare, vårdföretag (kliniker och djursjukhus) och försäkringsbolag. Prissättningen är fri, annars skulle man bryta mot konkurrenslagstiftningen. Djursjukvården är heller inte skattesubventionerad, till skillnad från humanvården.

 

”Debatten om priser i djursjukvården, och förhållandet till försäkringsbolagen, har pågått under många år och har att göra med att vården utvecklas snabbt både kvalitetsmässigt och genom att bli mer avancerad och specialiserad.”

– Ur Svensk Djursjukvårds branschrapport 2019

 

Djurägarna efterfrågar vård för mer komplicerade sjukdomar och olyckor, man vill ”rädda” sitt djur – en familjemedlem – till varje pris som helst. Man går också oftare till veterinären med sitt djur, kanske ibland helt i onödan.

Klinikerna kan erbjuda allt mer avancerad utrustning och möjligheter att ge vård.

Försäkringsbolagen måste i takt med detta höja sina premier och djurägarna får står för en större del av notan själv.

 

Djurägaren får inte veta i förväg hur mycket vården kostar. Konkurrensverket vill se en större pristransparens. Foto: Olle Olsson

Ond spiral

En ond spiral, kan tyckas.

Djurägaren får inte veta i förväg hur mycket vården kostar och kan därför inte avgöra innan besöket på kliniken görs, vad man tycker är rimligt att betala.

Djurägaren saknar dessutom ofta kompetens att fatta välavvägda beslut om vilken behandling som är vettigast. Kanske är man i affekt, står på kliniken med en svårt skadad eller sjuk hund, och vågar eller orkar inte säga nej till avancerad vård som erbjuds.

 

Prisdrivande

För cirka fem år sedan var djursjukhusjättarna Evidensia och Anicuras priser högre än andra klinikers. I en granskning gjord av Folksam försvann i stort sett skillnaderna i pris mellan dessa och fristående kliniker mellan 2015 och 2017. Då hade de fristående klinikerna följt efter och kraftigt höjt sina priser (Källa: Konkurrensverkets rapport 2018).

Enligt Agnes Fabricius, vd för det största djurförsäkringsbolaget Agria, är Evidensia och Anicura inte längre prisdrivande. Inte heller ser hon några tydliga prisskillnader mellan Jordbruksverkets distriktsveterinärer och privata kliniker.

 

– Det ska inte bli en klassfråga att ha ett husdjur. Vi är farligt nära den gränsen, säger Agnes Fabricius, Agrias vd. Foto: Agria

Vad har då Agria gjort för att påverka kostnadsutvecklingen, som Konkurrensverket efterlyste i sin rapport?

– Vi har ingen möjlighet att sköta prissättningen åt en annan bransch. Vad som försvårar är att försäkringsbolaget kommer in först efter att en behandling är gjord. Men vi har väldigt tydliga rutiner. Om vi tycker att en faktura ser ovanligt dyr ut eller att en behandling är osedvanlig, tar vi kontakt med veterinären. Det sker nästan dagligen när vi tycker att något sticker ut, säger Agnes Fabricius och fortsätter:

– Om vi ser samma typ av faktura från samma veterinär igen, då kanske vi åker dit och tar ett snack. ’Detta är ett problem, era kostnader är mycket högre än andras.’ Vi tar då med våra veterinärer till mötet.

 

Ersättningarna ökar

Agnes Fabricius berättar att bolagets försäkringsersättningar har ökat väldigt mycket de senaste åren. Dels hur ofta djurägarna använder sina försäkringar, dels kostnaden för vården.

– Båda har ökat, framför allt det första. Man går oftare till veterinären med sina djur, och ser sina djur som familjemedlemmar i högre utsträckning, säger hon.

 

”Det finns oändliga möjligheter i dag att diagnosticera och behandla jämfört med för bara några år sedan.”

– Agnes Fabricius, Agria

 

Agrias vd ser ingen universallösning på problemet men den allt dyrare vården, men anser att det ställer stora krav på veterinärerna att rekommendera alternativ.

– Det finns oändliga möjligheter i dag att diagnosticera och behandla jämfört med för några år sedan.

Enligt Agnes Fabricius är två parametrar drivande för prisutvecklingen. Dels att det har kommit in mycket pengar i veterinärmedicinen, med möjlighet att köpa in utrustning och ge avancerad vård. Dels att djurägare efterfrågar mer vård.

– De senaste 20 åren har utvecklingen inom veterinärområdet bara exploderat, säger hon.

 

Digital vårdguide

Ett sätt för försäkringsbolagen att hjälpa sina djurägande kunder i denna djungel är genom appar, som till exempel Agria vårdguide.

– Djur kan lida av många tillstånd där man inte behöver kasta sig iväg till veterinären. Om det inom humanvården inte fanns sjukvårdsupplysning skulle vårdmottagningarna vara överfulla! Genom den digitala appen kan vi ge råd och stöd till många djurägare, det är ett viktigt steg på vägen, tycker Agnes Fabricius.

 

Förmedlar kunskap

– Vad som är svårt för oss försäkringsbolag är att vi inte kan göra något tillsammans, eftersom det skulle kunna betraktas som kartellbildning, säger Ursula Lige Berglund, som är produktansvarig på Sveland Djurförsäkringar. Hon fortsätter:

– Vi ifrågasätter fakturor och behandlingsmetoder i mycket större utsträckning. Men vad vi framför allt jobbar jättemycket med är att vi delar med oss av vår kunskap till våra kunder. Vi informerar dem via artiklar på vår hemsida, i nyhetsbrev och på sociala medier för att skador och sjukdomar ska kunna undvikas. Vi lägger också ut ’till- och frånpriser’ på olika behandlingar utifrån vår statistik.

 

Ursula Lige Berglund, produktansvarig på Sveland, konstaterar även hon att veterinärbesöken fortsätter att öka. Foto: Sveland Djurförsäkringar

Kostnadsfria samtal

Sveland har ett samarbete med Firstvet, en digital tjänst där kunderna har kostnadsfria samtal med veterinär.

– Vi slussar dit först, för att kunden kanske ska kunna vänta med eller undvika veterinärbesök. Men trots det ser vi att veterinärbesöken ökar, människor är mer angelägna att ta sina djur till veterinären i dag. Å andra sidan vet vi inte hur det hade sett ut om vi inte hade gjort någonting, säger Ursula Lige Berglund.

 

”Avdramatisera dialogen”

Odd Einar Bruem, chef för Svedeas djurförsäkringar, ger i mångt och mycket samma bild av situationen.

– Jag sitter inte på lösningen, den finns inte hos mina konkurrenter heller. Men vi behöver avdramatisera dialogen kring prisbilden. Varför kostar det så mycket, varför blir det dyrare från ett år till nästa, säger han.

Odd Einar Bruem anser att försäkringsbolag och andra aktörer måste bli duktigare på att hjälpa till för att djurägarna ska kunna fatta bra beslut. Att få dem att tänka efter före, ’vad är rimligt om min hund blir sjuk’.

Även Svedea tar kontakt med kliniken när de tycker att en behandling är ovanligt kostsam. Men svaret är ofta svårt att argumentera emot.

– Och det finns inga normpriser eller referenspriser, säger Odd Einar Bruem.

 

­”Det görs betydligt fler undersökningar och tas fler prov än för bara tio år sedan.”

– Odd Einar Bruem, Svedea

 

– Vi har alla våra olika roller att ta ansvar för. Veterinärer behöver hjälpa kunden att fatta kloka beslut, kunden behöver stöd i den situationen. Det görs betydligt fler undersökningar och tas fler prov än för bara tio år sedan. Det kan bero på personalbrist – nya veterinärer kommer ut i hetluften tidigare och har inte alltid en mer erfaren veterinär att rådfråga. De vill vara extra säkra, dubbelkolla, kanske av rädsla att bli anmälda för felbehandling. Där tror jag att veterinärkåren har förändrats, säger Odd Einar Bruem.

 

– Vi förvaltar kollektivets pengar. Det är klart vi kan förändra den utveckling som har skett, säger Odd Einar Bruem på Svedea. Foto: Lars Nilsson

Han tycker dock att det är viktigt att poängtera att kritiken gäller kostnadsutvecklingen, inte veterinärernas kunskap. Och han tycker inte att försäkringsbolagen är maktlösa gentemot vårdbolagen.

– Vi förvaltar kollektivets pengar. Det är klart att vi kan förändra den utveckling som har skett. Hela modellen bygger på försäkringspengar. Vi har alla makt, men den främsta makten finns hos konsumenten. Det är konsumenten som kan välja bolag.

 

Svårt att byta

Konkurrensverket påpekade dock i sin rapport just svårigheten för djurägare att byta försäkringsbolag, vilket upplevs som krångligt och ofördelaktigt på grund av begränsningar i försäkringsvillkoren. Till exempel djurets ålder eller tidigare sjukdomshistorik.

 

Läs vidare

Konkurrensverkets rapport 2018

Svensk Djursjukvård branschrapport 2019

 

Skribent

Marie Gadolin

marie.gadolin@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Färre skadades
Antalet skadade och dödade hundar minskade med totalt 17 procent under 2015.
Gör din egen hundmat
Här får du några tips på hur du gör hundmat.
Jaga med förnuft när det är kallt
Sträng kyla är farligt för hunden
Varg angriper jämthund
Varning för starka bilder