Miljöpartiet höll helgen som gick kongress i Karlstad och på programmet fanns ett antal motioner i jaktpolitiska frågor. Ur jägarsynpunkt var några mest intressanta besluten att partiet ska verka för förbud mot fågeljakt med hagel, verka för att fällfångst endast ska få användas för forskning och skadebekämpning samt verka för att jägarnas allmänna uppdrag för att sköta viltvården i Sverige ska upphöra. Miljöpartiet betraktas av många jägare som ett jakt- och jägarfientligt parti, och det faktum att ovanstående röstades igenom av kongressen bidrar troligen inte till att förändra den bilden.

Per Gahrton är en välkänd miljöpartistisk profil. Han var frontfigur för partiet under dess första år, vid 1980-talets början. Gahrton var Miljöpartiets språkrör 1984–85 och riksdagsledamot för partiet 1988–1991 respektive 1994–1995. Mellan 1995 och 2004 representerade han partiet i Europaparlamentet.

Per Gahrton är miljöpartist OCH jägare, vilket gör honom väl lämpad att svara på frågan:

Hur ska man som jägare kunna stödja Miljöpartiet, mot bakgrund av de ovan nämnda beslut som partikongressen fattade den gångna helgen?

– I Miljöpartiets partiprogram sägs under rubriken Hänsynsfull jakt: Jakt som är hänsynsfull, miljöanpassad, reglerad och långsiktigt hållbar kan bidra till en effektiv natur- och faunavård. Detta innebär att MP har en grundläggande positiv syn på jakt, dock på vissa villkor som knappast strider mot de villkor naturälskande och seriösa jägare själva uppställer. Detta betyder inte att man i alla detaljer hamnar på samma ståndpunkt, säger Per Gahrton till Svensk Jakt.

– Det finns också jaktliga frågor där jag inte delar Miljöpartiets åsikt. Ett exempel är kongressbeslutet att MP ska verka för ett förbud för jakt på fågel med hagel. Partistyrelsen hade yrkat avslag, majoriteten var mycket snäv 137 för, 119 mot vilket visar att det inte finns en stark, enhetlig MP-linje för totalförbud. Eftersom MP är ett demokratiskt parti måste förstås partiledningen agera, men jag tar för givet att det i god svensk tradition i första ledet måste bli krav på utredning om hagelskyttet, skadeskjutningsfrekvenser, skjutskicklighet med mera. På grundval av en sådan utredning kan det antagligen bli aktuellt med vissa regeländringar, inte minst krav på redovisad skjutskicklighet, något som ju jägarkåren själv ständigt påtalar vikten av, säger Gahrton.

Han framhåller att jägarorganisationerna givetvis har rätt att protestera mot enskilda MP-ståndpunkter.

– Utöver kravet på totalförbud mot hageljakten, som berörts, tycks det främst vara kravet på förbud mot viss fällfångst som orsakat kritiska jägarreaktioner. Orsaken till MP-beslutet är förstås oro för att fällfångade djur förorsakas utdraget lidande. Om jägarkåren kan visa att oron är obefogad tror jag inte att MP går vidare med förbudskravet.

– Ett antal bifallna motioner handlar om en rad detaljkrav för att göra jakt mer hänsynsfull. Jag har ingen svårighet med något av dem, och har svårt att se varför någon jägare skulle reagera negativt, även om enskildheter alltid kan diskuteras, säger Per Gahrton, som samtidigt understryker att en rad motioner med jaktbegränsande innehåll faktiskt avslogs av MP-kongressen.

– Bland annat avslogs en som krävde förbud mot jakt med drivande hund och en som krävde att djurskyddslagen skall gälla också för vilda djur. Detta visar tydligt att djurrättssynpunkter inte är allenarådande i Miljöpartiet, utan att majoriteten strävar att finna rimliga avvägningar mellan moraliskt grundad omsorg om djurens liv och ekologiskt grundat engagemang för att skörda naturens överskott och bedriva viltvård genom jakt.

Frågan om det så kallade allmänna uppdraget ser han inte som en specifik jaktfråga.

– Det ser jag som en förvaltningsrättslig fråga om hur mycket direktinflytande en intresseorganisation skall ha vid förvaltningen av sitt eget intresseområde. Personligen ser jag positivt på att jägarorganisationer finns med i bilden också i framtiden och jag har inte tolkat MP:s linje som att man helt vill utesluta jägarorganisationerna, men kanske diskutera formerna, säger Per Gahrton.

Jägareförbundet fanns med som utställare vid MP:s kongress. Hur ser egentligen den genomsnittlige miljöpartistens bild av jakt och jägare ut?
– Som jägare måste vi visa att vi respekterar att många människor är undrande inför att vi dödar levande varelser. Men vi måste också påminna om att de flesta dödsformer i naturen är betydligt grymmare än ett välriktat jaktskott. Vi måste bevisa att vi inte ägnar oss åt nöjesdödande, utan att vi skördar ett överskott i naturen, som ger oss ett kött som på många sätt är det ekologiskt bästa som finns. Om vi visar undrande, icke-jagande stadsbor respekt för deras frågor kommer vi också att mötas av respekt för att vi sysslar med hänsynsfull jakt, säger Per Gahrton.

– Mot denna bakgrund behövs jägare i miljöpartiet liksom det behövs MP-are i jägarkåren, bland annat för att MP-jägarna talar samma språk som många av de ungdomar och stadsbor som känner främlingskap inför jakt. MP-jägarna skulle kunna bidra till att överbrygga motsättningarna mellan jägare och natur-, fågel- och djurskyddare. Men det förutsätter förstås att vi och vårt parti, det tredje största i Sveriges riksdag, behandlas med samma respekt som andra partier. 

Hur ska dessa till synes oförenliga parter kunna mötas i samsyn på jakten?
– Miljöpartiet och Svenska Jägareförbundet (SJF) har olika roller. SJF är en intresse- och lobbyorganisation som skall renodla och driva legitima jägarsynpunkter på samma sätt som djurskydds-, fågelskydds- och naturvårdsorganisationer har att renodla och driva de legitima intressen de företräder.

– Miljöpartiet (MP) skall se till helheten, med hänsyn till sin ideologi och hela folkets intressen. Därför kommer SJF:s och MP ståndpunkter till jaktfrågor aldrig att vara identiska. Men som grundare till miljöpartiet och samtidigt aktiv jägare sedan tonåren har jag alltid upplevt att hänsynsfull jakt är en i högsta grad grön verksamhet, väl förenlig med medlemskap i miljöpartiet. Dock finns det jaktliga frågor där jag inte delar SJF:s ståndpunkt, till exempel när det gäller rovdjursjakt, säger Per Gahrton.

Här nedan finner du samtliga jaktrelaterade motioner som behandlades av Miljöpartiets kongress och hur kongressen ställde sig till respektive motion.

Motioner som kongressen biföll
• att MP ska verka för ett förbud för jakt på fågel med hagel. (Avslag: 119 Bifall: 137).

• att MP verka för att fällfångst som jaktmetod endast får användas i syfte för forskning och skadebekämpning.

• att MP verkar för att jägarnas allmänna uppdrag för att sköta viltvården i Sverige upphör. (Avslag: 120 Bifall: 125).

• att MP ska verka för att det bildas en arbetsgrupp som ser över hur rovdjursturismen skulle kunna utvecklas i Sverige.

• att MP verkar för att forskning om viltfaunan ska förbli objektiv.

• att MP verkar för att anslag ur viltfonden ska tilldelas också opartiska aktörer såsom till exempel biologer, naturvårdare, viltrehabiliterare samt ideella organisationer.

• att MP bör verka för att hårdare krav ställs på hundförarens eget ansvar för hundens säkerhet.

• att MP bör verka för att alla hundförare bör ha genomgått en särskild utbildning, lämpligen kopplad till jägarexamen.

• att MP bör verka för att användning av så kallade vargpinglor bör vara ett krav inom områden med vargförekomst.

• att MP bör verka för att systemet med vargtelefon, som ger information om aktuella rörelser inom vargreviren, bör utnyttjas.

• att MP bör verka för att det bör prövas att avlysa vissa områden för jakt med drivande hund inom vargreviren.

• att MP fortsätter verka för att vargrevir med föryngring ska få finnas längs Norrlandskusten så att den skandinaviska vargstammen kan bli sammanhängande med den finsk-karelska. 

Motioner som kongressen avslog

• att MP ska verka för att Rikskriminalen efter 30 dagar vid utredningar gällande grovt jaktbrott ska kunna kopplas in om lokalpolisen inte kommit framåt i sin utredning.

• att MP verkar för att ett generellt totalförbud för fällfångst som jaktmetod införs.

• att MP ska verka för att en del av pengarna från denna verksamhet går till att ersätta bönder eller samer som har fått får eller renar rivna eller jägare vars hundar har blivit attackerade av vargar, samt till informationskampanjer om rovdjuren och deras situation.

• att MP verka för att fällfångst som jaktmetod succesivt avvecklas och att man börjar med att förbjuda fällfångst av duvhök och lodjur.

• att MP verkar för att jägarnas allmänna uppdrag för att sköta viltvården i Sverige upphör och istället ersätts med en inventering som tilldelas opartiska aktörer såsom djur och naturskyddsföreningar.

• att MP verkar för att en lagförändring utarbetas där även de vilda djuren omfattas av djurskyddslagen.

• att MP verkar för att en lagförändring utarbetas där även de vilda djuren omfattas av djurskyddslagen vid mänsklig påverkan, som vid jakt.

• att MP bör verka för att jakt med drivande hund förbjuds.

• att MP fortsätter verka för att vargrevir med föryngring ska få finnas längs odlingsgränsen så att den skandinaviska vargstammen kan bli sammanhängande med den finsk-karelska.

• att MP verkar för att riksdagen upphäver instruktionen till Naturvårdsverket om att renskötselområdet ska undantas från varg och istället tillåter att en vargpopulation etablerar sig i området. 

Besvarade motioner

• att MP verkar för att en kartläggning av jägarnas inflytande i viltförvaltningsdelegationerna görs.

• att MP verkar för att sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna förändras så att de bättre motsvarar svenska folkets intressen.

• att MP verkar för att jaktvapenlicenslagen ses över, så att uppskjutning måste ske vart tredje år, för att säkerställa skyttekunskapen och för att upprätthåll kontakt med innehavare av vapen.

• att MP verkar för att § 28 i rovdjursförordningen ändras så att det vid angrepp utanför inhägnat området endast blir tillåtet att skjuta först efter att tamdjuret angripits.