Klockan 08.50 släpptes två hundar. En mycket rutinerad basset och en tax på dryga året. Med hundarna släppta var det bara att vänta. Tänk om de inte får upp något. Då får man stå där med skammen.
Men så hör jag taxen. Underbart. Nästan samtidigt startar basseten. Det här blir bra. Helt plötsligt står man mitt emellan två drev och solen skiner.
Drevet drar söderut och jag vet att de kommer höja pulsen på fler folk, vilket känns riktigt härligt. Själv kan jag inrikta mig på taxen.

En snäll bock
Det visar sig att de är samma djur bägge hundarna skäller på. Typiskt. Man får aldrig vara riktigt glad.
Taxen kopplas för att få prova något eget samtidigt som rapporterna börjar strömma in om bassetens framfart. Tydligen ska det vara en bock som hunden föser men en ovanligt snäll sådan som hela tiden vänder in i såten.
Efter en timme är drevet återigen på väg mot mig och jag kryper ihop bakom en gran och avvaktar. Ett par öron avslöjar att det är på väg rätt mot mig och jag småmyser lite. Snart.

Allt går väldigt fort
Även om man får en liten stund på sig går allt väldigt fort ibland och när rådjuret kliver in i skottsektorn och jag lyfter bössan är det ingen bock utan en stor get. Några hundradels sekunds tvekan gör att geten går ur skottsektorn. Drevet gör ett nytt varv söderut och jag står med lång näsa. Nåja, det kommer fler chanser.

Geten börjar nog tröttna på bassetens lågmälda boffande och söker sig ner i en ravin och trixar till det så hunden tappar.

Lyckad jakt
Efter lite fika och mat släpps en beagle. Hundföraren skjuter själv en killing efter ett kort drev. Hunden vänder tillbaks och hämtar ytterligare en get nu med två killingar varav den ena skjuts.
Vi fortsätter att lufta hundar resten av dagen och får en del hyggliga drev, dock blir inget mer skjutet.