Jordbruksverket skriver på sin hemsida att det är blandrashundarna som toppar deras registreringar, men det stämmer inte. De utgör drygt en fjärdedel, resterade tre fjärdedelar består av renrasiga hundar.  

Schäfern är den vanligaste rasen i Jordbruksverkets register med 32.032 registrerade hundar. Därefter följer labrador retriever med 24.245 och golden retriever med 23.152. Dessa raser ligger även i topp i Svenska Kennelklubbens registreringsstatistik sedan länge.

Jämthunden ligger på sjätte plats bland de renrasiga hundarna med 14.794 registrerade hundar hos Jordbruksverket och tax på nionde plats med 10.205 hundar.

Jordbruksverkets hundregister har främst kommit till på grund av problem med aggressiva och farliga hundar.

Det ska vara lätt att se var en lösspringande hund eller en hund som uppträder illa hör hemma. Men registret finns även som en säkerhet för hundägare om hunden springer bort. Finns den registrerad kan polisen, länsstyrelserna eller Tullverket komma åt uppgifterna i registret och hunden kan hitta hem igen, säger Magnus Kindström på hundregistret.

Flest hundar i Skåne

Det totala antalet registrerade hundägare hos Jordbruksverket är 564.583 stycken, många har alltså mer än en hund, eller tänker kanske inte på att meddela om en hund dött eller bytt ägare.

Flest registrerade hundar finns det i Skåne (112.220), i Västra Götaland (107.193) och Stockholm (101.967). Även Svenska Kennelklubben har ett register över landets hundar och hade fram tills för cirka tio år sedan hand även om Jordbruksverkets register. Vid årsskiftet hade Kennelklubben nästan 1.150 000 hundar i sitt register, även blandraser.
Man kan nog utgå från att det är en ganska stor överlappning mellan registren, alltså att många av landets hundar är dubbelregistrerade. Det är dock lag på att alla svenska hundar ska vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket.

Det kostar 70 kronor att få med sin hund i registret.

Läs även:

Rashunden fortfarande populärast