Kalvdödlighet på Öland fortsatt hög

En allt ovanligare syn på Öland. Ko och kalv tillsammans dagarna innan älgjakten. Foto: Jan Henricson

Kalvdödligheten i Ölands älgstam är i år högre än föregående år. I fjol dog 36 procent av kalvarna som fötts av märkta kor en kort tid efter födseln. I år har siffran stigit till 58 procent. Och ännu har forskarna inget svar på vad som orsakar älgdöden.

Av 17 märkta kor har tolv fått sammanlagt 20 kalvar, varav sju var tvillingfödslar.

– Så långt såg det alltså bra ut med en hög reproduktion. Men sedan började eländet, säger Jonas Malmsten som forskar på Ölands älgar för SVA:s och SLU:s räkning.

– Kalvdödligheten är till och med högre än i fjol och det är en tragedi både för älgstammen och för jägarna, fortsätter Malmsten.

Svåra att hitta
Av de döda kalvarna har fyra hittats på kalvningsplatsen och har därför kunnat skickas till SVA för analys. Obduktionsbilden är ungefär likadan som hos de kalvar man undersökte förra året – kalvarna är något tunna, de har ingen mjölk i magen och det så kallade tarmbecket – den första avföringen – är kvar i djuret.

Fältpersonal har letat efter de övriga döda kalvarna – som man förstår har dött genom att den märkta kon inte längre har kalv med sig – men bara lyckats hitta en.

– Den var intorkad och bestod bara av skinn och ben. Man ska veta att det är mycket svårt att hitta en död kalv när djuren lämnat kalvningsplatsen. Även om kon inte rör sig över så stora områden är det mycket som ska letas igenom. Dessutom tar naturens eget renhållningsverk hand om en liten älgkalv ganska snabbt, säger Jonas Malmsten.

Små skillnader
En teori forskarna arbetar med är att det är ett fel hos kon som gör att hon inte vill ge kalven di, något som skulle kunna ha med miljön att göra.

– Djurägare på Öland säger att de får nappa fler kalvar och lamm nu än tidigare. Att säga att det finns något samband blir bara spekulationer, men intressant är det, säger Jonas Malmsten.

En av de kor som kalvat och vars kalv hittades död har sövts för provtagning med avseende på just detta. Kon var i dålig kondition, men klarade sövningen bra och är fortfarande i livet.

Vad gäller yttre förutsättningar, som fodertillgång, finns det inget som pekar på att älgarna på Öland har det sämre än på fastlandet. Snarare är det tvärt om.

Man har kunnat se marginella skillnader på fastlandsälgar och Ölandsälgar vad gäller vissa mineraler, men de är så små att det inte ska kunna få sådana dramatiska effekter som nu är fallet, enligt Jonas Malmsten.

Jägare som ställer upp
Kalvningen på Öland är i år förskjuten med sex dagar jämfört med fjolåret, och medelkalvningsdagen är hittills den 16 maj. Den senaste kalvningen som noterats så här långt är 10 juni (fem av de märkta korna har inte kalvat).

Jonas Malmsten ger inga rekommendationer till Ölandsjägarna, men säger att de ställs inför besvärliga val vad gäller förvaltningen av älgstammen.

Förra årets undersökning visade efter älgjakten en kalvöverlevnad på 20 procent, och då hade inte en enda av de märkta kalvarna skjutits under jakten.

– Då förstår man att det på Öland inte går att följa gängse rekommendationer. Det fungerar inte att jaga mycket kalv på ön, säger Jonas Malmsten och fortsätter:

– Tillsammans med Ölandsjägarna gör vi vårt yttersta för att få svar på frågorna om vad som händer med älgarna. Samarbetet fungerar bra och jag ser ett otroligt stort engagemang bland jägarna.

Teori

En teori forskarna arbetar med gällande älgkalvdödligheten är att det är ett fel hos kon som gör att hon inte vill ge kalven di, något som skulle kunna ha med miljön att göra.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev