Lars-Erik Kalles från Dalarna ville dock att Mörner före beslut skulle tala om var han stod i frågor gällande bly, stora rovdjur och vildsvin men Mörner ville inte gå i svaromål före valet utan lovade återkomma i händelse av att han blev vald. Med detta besked fick Kalles låta sig nöjas.
Mörner tackade efter valet årsmötet för förtroendet och lovade göra sitt bästa. Han tackade också sin företrädare Owe Wiktorin, som han menade hade lyft hela förbundet.
Torsten Mörner beskrevs av valberedningen som en dynamisk, resultatinriktad och utåtriktad person, van att uppträda i officiella sammanhang. Innan årsstämman avslutades fick också Lars-Erik Kalles svar på sina frågor.
Som förbundets främste företrädare kan jag givetvis varken ha eller företräda någon annan åsikt än den Jägareförbundet redan formulerat i dessa frågor, menade Torsten Mörner. Då hade jag inte kunnat ta mig an det här viktiga och ansvarsfulla uppdraget.
Om ordförandevalet gick lätt så blev föret genast tyngre när det kom till val av ledamöter i förbundsstyrelsen.
I västra valregionen hade valberedningen föreslagit omval av Christa Dörring samt nyval av Stefan Lindskog istället för omval Lars Ingelmark. Men många årsmötesdelegater gick upp i talarstolen och stödde Ingelmark. Frågan fick till sist avgöras genom sluten röstning, där Ingelmark erhöll 57 röster, Stefan Lindskog 32 och Christa Dörring 27. Därmed stod det klart att årsstämman omvalt Lars Ingelmark och nyvalt Stefan Lindskog.
Stefan Lindskog är 56 år, jurist, bosatt i Stockholm och har en gård på Värmlandsnäs där han jagar.
I östra regionen omvaldes Ewa Klingspor och i norra regionen nyvaldes Per Mellström och Torbjörn Lövbom.
Ursprungligen var det meningen av Roger Kempainen, ny ordförande i Jägareförbundet Norrbotten, skulle gå in i förbundsstyrelsen från norra regionen, men han tvingades tacka nej på grund av personliga skäl. Budet gick då till Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundet Västerbotten.
Torbjörn är 48 år, lärare på naturbruksgymnasiet i Burträsk och har lång erfarenhet av arbete inom Jägareförbundet.
Per Mellström, också ny i förbundsstyrelsen, är skogstjänsteman, 45 år, bosatt i Ockelbo och styrelseledamot i Jägareförbundet Gävleborg.
Avgående ordföranden Owe Wiktorin fick motta många bevis på uppskattning för sina år som förbundets främste man. Han utsågs av stämman till hedersledamot i Jägareförbundet och kragslogs med förbundets belöningsmedalj i guld.
Per-Gunnar Sundström, avgående ledamot från norra regionen, avtackades med bland annat Jägareförbundets belöningsmedalj i silver.
I valberedningen blev det också rätt stora förändringar. Ledamöter från norra valregionen blev Sten-Erik Lindberg, Gävleborg, Barbro Ericsson, Mittnorrland, och Robert Henriksson, Norrbotten. Från västra valregionen valdes Bengt Möller, Skåne, Lars-Olof Larsson, Örebro, och Ingemar Hjalmarsson, Skaraborg, och från östra valregionen Nils Posse, Kronoberg, Sören Larsson, Södermanland, och Eric Carpholm, Östegötland. Till valberedningens ordförande valdes Nils Posse.
Årsstämman beslutade också att landet vid val av förbundsstyrelse även fortsättningsvis ska vara indelat i tre valregioner.
Bernt Karlsson

Älgens stora värde underströks av stämman
Motionsfloden till Jägareförbundets årsstämma dominerades av rovdjur men det fanns också två motioner om älg. Den ena från Värmland, den andra från Dalarna. Båda handlade om vikten av att jägarna slår vakt om älgstammen och det värde den har inte bara för jägarna.

Motionen från Värmland, som initierats av Karlstad-Hammarö och Hagfors jaktvårdskretsar och antagits av Jägareförbundet Värmland, målade upp den hotbild som i dag riktas mot älgarna genom skogsbruket, rovdjuren, hjortlusflugan och även jägarna själva.
Motionärerna efterlyste en tydligare och kraftfullare insats från Jägareförbundet i arbetet med älgar, älgjakt och älgfrågor.
Förbundsstyrelsen hade yrkat bifall till motionen och föreslagit årsstämman ge styrelsen i uppdrag att hos regeringen kräva ökade resurser till älgförvaltningen.
Bo Beckman tyckte att det var allt för vagt formulerat och ville göra tilläggsyrkanden. Bland annat om att det ska ställas krav på skogsbruket om foderskapande åtgärder och att det ska få bedrivas vargjakt så att älgstammen får en chans att återhämta sig i rovdjurstäta områden. Årsstämman gick dock på förbundsstyrelsens linje.
Älgstammens värde uppmärksammades också i en motion från Äppelbo jaktvårdskrets som
tillika antagits av Jägareförbundet Dalarna.
Motionären pekade på hur snabbt det går utför med älgstammen, där en vargflock etablerar sig, och önskade en utredning av älgens värde, inte bara som jaktvilt utan också som symbol för Sverige och som turistattraktion.
Älgen är lika betydelsefull för Sverige som kängurun för Australien, menade också förbundsstyrelsen som yrkat bifall till motionen vilket även blev årsstämmans beslut. Förbundsstyrelsen ska nu på lämpligt sätt verka för att fakta kring älgens samlade värde kommer till stånd.
Förbundet ska också verka för att viltvårdsfondens medel kommer det jaktbara viltet, jakten och jägarna till del. Detta sedan årsstämman bifallit en motion från Rättviks jaktvårdskrets.
Bifall blev det också till en motion från Per-Alrik From, Rönnbäck, Tärnaby om att flytta de jaktfrågor som i dag behandlas av Jordbruksverket till Naturvårdsverket. Förbundsstyrelsen ska verka politiskt i motionens riktning och avge rapport vid nästa årsstämma.
Däremot ville varken förbundsstyrelsen eller årsstämman gå med på att dela Naturvårdsverket i tre geografiska delar, vilket Marsö-Nävelsö-Långö viltvårdsområde föreslagit i en motion. Jägareförbundet ska istället sträva efter att de beslut som lämpligen bör fattas på regional och lokal nivå i första hand förs ned till länsstyrelserna.
Kravet på att statligt jaktkort och vapenlicens ska medföras vid jakt kan slopas. Det ska räcka med att en jägare legitimerar sig med exempelvis körkort. Polisen kan sedan kontrollera licenser och jaktkort i digitala register.
Så löd i korthet yrkandet i en motion från Salaortens jaktvårdskrets som bifallits av förbundsstyrelsen och nu även antogs av årsstämman. Förbundsstyrelsen ska ta upp en diskussion med Rikspolisstyrelsen och Naturvårdsverket om möjligheten att slopa kravet på att jaktkort och vapenlicenser ska medföras vid jakt.
Dock klargjordes att det bara gäller lagens krav. Den enskilde jaktledaren är fortsatt oförhindrad att kräva att deltagarna i jakten ska uppvisa dessa handlingar.
Bernt Karlsson

Framstöt om morkulljakten
Jägareförbundet kommer att inge en ny framställning om att återinföra försommarjakten på morkulla. Detta sedan årsstämman bifallit Rättviks jaktvårdskrets motion i ämnet.

Morkulljakten är en viktig symbolfråga och nu finns det möjlighet att testa de politiska partierna och även Naturvårdsverket, menade dalajägarnas ombud Lars-Erik Kalles.
Förbundsstyrelsen hade också yrkat bifall till motionen och Jägareförbundets generalsekreterare Håkan Weberyd redovisade hur förbundet bara så sent som i förfjol gick in med en omfattande ansökan som dåvarande regeringen avslog med vändande post och inte ens bemödade sig att skicka ut på remiss.
Men vi ska göra ett nytt försök, lovade Weberyd.
Förbundsstyrelsen ska också fortsätta driva frågan om en revidering av fågelskyddsdirektivet i syfte att kunna införa
allmän jakttid på korp. Detta sedan årsstämman nickat bifall till motionen om korpjakt från Högsöns viltvårdsförening och Råneå jaktvårdskrets.
Något direkt ja fick inte Sölvesborgs jaktvårdskrets på sin motion om att alla vildsvin ska vara fredade från 1 februari till 1 augusti för att minska risken för att suggor frånskjuts sina kultingar.
Årsstämman gick på förbundsstyrelsens linje som innebär att frågan om vildsvinsjakten och dess etik i fortsättningen ska behandlas av förbundets forsknings- och förvaltningsgrupp. Motionärens synpunkter ska vägas in i arbetet med den översyn av vildsvinsjakten som Naturvårdsverket ska genomföra och där Jägareförbundet väntas bli delaktigt. Därmed ansåg stämman motionen besvarad.
Ungefär samma öde rönte motionen från Kjell Brännström, Orrbyn, som ville ha samma jakttid på grågäss som kanadagäss. Motionen hade antagits av både Råneå jaktvårdskrets och Jägareförbundet Norrbotten.
I sitt yttrande hänvisade förbundsstyrelsen till tidigare utredningar och framställningar i dessa frågor. Det förslag som just nu bereds på jordbruksdepartementet innebär att grågås och kanadagås får jagas under tiden 11 augusti31 december i södra området och 21 augusti31 december i norra. Med detta ansåg stämman motionen besvarad.
Bernt Karlsson

Rovdjursfrågorna dominerade
Jägareförbundet ska uppdatera sin rovdjurspolicy och sina handlingsplaner för de stora rovdjuren. Det ska ske parallellt med översynen av den nationella rovdjurspolitiken. Ett uttalande i rovdjursfrågan antogs enhälligt.

Att det blir en uppdatering av rovdjurspolicyn står klart efter de beslut som årsstämman i Visby fattade. Problemen med de stora rovdjuren dominerade, både i debatten och i motionsfloden till stämman.
Rättviks jaktvårdskrets hade motionerat om en ändring av paragraf 28 i jaktförordningen och önskade en återgång till den lagstiftning som gällde fram till och med 1987, då björn, varg järv eller lo som kom in på gård eller i trädgård fick dödas.
Förbundsstyrelsen pekade på att man med största svårighet hade lyckats övertyga regeringen, myndigheter och andra om den nyss genomförda ändringen av paragraf 28 och ansåg det i dagsläget orealistiskt att gå vidare med motionärens krav.
Förbundsstyrelsen ville istället föra fram kravet på snabba skyddsjaktmöjligheter för att plocka bort problemindivider bland rovdjuren, till pågående rovdjursutredning, och förklarade därmed motionen besvarad.
Lars-Erik Kalles, ombud från Dalarna, tyckte att förbundsstyrelsen gjorde det väl lätt för sig, och vidhöll Rättvikskretsens förslag men årsstämman gick på förbundsstyrelsens linje.
Ett antal motioner som i grova drag gick ut på att motionärerna vill ha en ändrad rovdjurspolitik hade förts samman i ett block för behandling.
Förbundsstyrelsen hade hemställt att årsstämman skulle bifalla motionerna i så motto att styrelsen får i uppdrag att göra en uppdatering av Jägareförbundets rovdjurspolicy och berörda handlingsplaner. Arbetet ska bedrivas parallellt med den översyn som görs av den nationella rovdjurspolitiken.
I förbundsstyrelsens yttrande trycktes på att förbundet gör allt för att påverka myndigheterna i enlighet med den policy och de handlingsplaner som antagits.
Styrelsen konstaterade också att det finns inslag i de aktuella motionerna som mer anmärker på effekten av gällande policy än själva innehållet.
Styrelsen framhöll att den grundläggande uppfattningen om att stammarna av björn, järv, lo och varg ska vara en del av faunan i Sverige alltjämt måste ingå i Jägareförbundets rovdjurspolicy. Allt annat skulle omedelbart sänka trovärdigheten för Jägareförbundet.
Efter en livlig debatt med många deltagare, gick Rättviks jaktvårdskrets motion, med krav om en skyndsam översyn av förbundets rovdjurspolicy och handlingsplaner för rovdjur till votering. Med knapp majoritet, 31 röster mot 28 antog stämman motionen.
Motionen från Jägareförbundet Skåne om rovdjursobservationer på Internet bifölls och styrelsen fick i uppdrag att driva kravet på Internetbaserad information om stora rovdjur.
Motionen från Rättviks jaktvårdskrets om lojaktsidnummer bifölls i så motto att styrelsen får i uppdrag att med kraft fortsätta det långsiktiga arbetet för att genom en översyn av habitatdirektivet undanröja kravet på registrering av lodjursjägare.
En motion om förlängd jakttid på björn i Norrbotten initierad av Eddy Engström, Råneå jaktvårdskrets, bifölls och styrelsen fick i uppdrag att driva frågan i motionens anda.
Motionen från samme man om åteljakt på björn bifölls och styrelsen fick i uppdrag att fortsätta arbetet med inriktning att åteljakt åter ska bli tillåten.
Vårjakt på björn, som Rättviks jaktvårdskrets motionerat om, avslogs dock med motiveringen att både jaktetiska och opinionsmässiga skäl talar emot.
En motion om rovdjursförvaltningen inom det allmänna uppdraget från Christian Rehde, Hedemora, bifölls och styrelsen ska med kraft arbeta för att rovdjursfrågorna åter ska ingå i det allmänna uppdraget.
Bertil Lundvik