Älgskötselområde slår vakt om samarbete

Södra Sveriges största älg­skötselområde har bildats i Aneby. Genom att slå samman tidigare älgskötsel­områden, storlicenser,
A-områden samt några E-områden skapas ett älg­skötselområde på 54000 hektar. Allt för att jägarna ska kunna behålla inflytandet över sin älgförvaltning.

Redan hösten 2010 började jäg­arna i älgskötselområden och licens­områden i Aneby diskutera en sammanslagning. Av olika byråkratiska skäl hände inget mer då, men när beslutet om det nya älgjaktsystemet kom sköt diskussionen fart på nytt.

Vi har i kretsen haft ett mycket bra samarbete kring älgförvaltningen sedan projektet Lokal älgskötsel, som bedrevs under några år i slutet av 1990-talet, säger Ingemar Kastensson och Stefan Petersson som varit drivande i arbetet.

Sedan Lokal älgskötsel sjö­sattes har man arbetat med älg­obs, spillningsinventeringar, flyg­inventeringar och populationsberäkningar. Till exempel har man data från 2800 fällda älg­ar.

Vi lärde oss att inventera, sätta upp mål och arbeta med målstyrning. En adaptiv förvaltning, helt enkelt. Vi menar att det är angeläget att behålla vårt sätt att samarbeta även i den nya älgförvaltningen. Då var det natur­ligt att bilda ett gemensamt älgskötselområde. Det är en garanti för att vi ska kunna fort­sätta på den inslagna vägen, säg­er Ingemar Kastensson.

Att räkna med
Helt klart blir Aneby älgskötsel­område att räkna med i det nya förvaltningsområde, som bildas i norra Småland och som omfattar 200000 hektar.

Men Ingemar Kastensson och Stefan Petersson ser det inte bara som ett sätt för Anebys jäg­are att bevaka sina intressen. Der­as initiativ kan också bli till hjälp för förvaltningsområdet.

Tänk om älgförvaltningsgruppen hade fyra skötsel­områden att arbeta med i stället för bortåt 50 intressenter. Klart att det skulle underlätta.

Upplägget i det nya älg­skötsel­området är att tidigare skötselområden samt licensområden bildar sektioner, som ska arbeta och jaga på samma sätt som man gjort tidigare. Varje sektion utser en representant till älgskötselområdets styrelse. Årsmötet väljer ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter.

  Det enda vi gör är att säkerställa att vi kan gå vidare med vårt lokala sam­arbete, säger Stefan Petersson.

Vi är inte helt säkra på vad som skulle hända om vi inte gör den här sammanslagningen. Men vi skulle till exempel inte träffas på samma sätt som vi gör nu. Därför anser vi att detta är det bästa, både för jägarna och för älgstammen.

Mycket arbete
Även om det funnits ett tryck underifrån har bildandet av det nya älgskötselområdet inte gått av sig själv. Stefan och Ingemar har besökt alla nuvarande områden för att diskutera frågan. Gemensamma möten har också hållits med tre älgskötselområden, tre storlicenser, sex A-licenser samt några B- och E-områden som nu bildar det nya Aneby älgskötsel­område.

Stefan Petersson och Ingemar Kastensson tror att samman­slagningen i Aneby kan inspirera andra att göra på liknande sätt. I de stora älgförvaltnings­områden som nu bildas kan jäg­are i stora älgskötselområden slå vakt om sina intressen på ett bättre sätt än vad de i mindre älg­skötselområden kan göra.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev